Idrottspolitisk strategi

Sundsvalls kommun har tagit fram ett förslag till idrottspolitisk strategi och nu pågår remissperioden.

Remissperiod 7 mars - 30 juni 2022

Om du önskar lämna synpunkter ska de mailas till Kulturochfritidsnamnden@sundsvall.se senast 2022-06-30. Ange ”KFN-2022-00030 remissvar från [ditt namn eller verksamhet]” som ämnesrad i mailet!
Om du svarar som föreningsrepresentant, skicka gärna ett samlat svar från hela föreningen.

Syftet med strategin är:

• Att fungera som ett verktyg för tjänstepersoner och politiker att använda sig av i arbete och fattande av viktiga beslut
• Att skapa bättre förutsättningar för fysisk aktivitet i Sundsvalls kommun
• Att fungera som utgångspunkt och underlag för till exempel kommande lokalbehovsbeskrivningar och utveckling av nya och befintliga bostadsområden.

Strategins övergripande målsättning är att skapa förutsättningar för och inspirera till rörelse. Strategins innehåll ska präglas av framtidstro och handlingskraft.

Om det finns idéer eller förslag till aktiviteter som kan bidra till strategins måluppfyllnad så är de givetvis också välkomna. Strategin kommer att ha en bilaga med idékatalog. Notera att idékatalogen inte omfattas av det politiska beslutet.

MEDVERKANDE:

Styrgrupp

Anders Uddén, Kultur- och fritidsdirektör
Susanne Klockar, Planchef
Elisabeth Byström, RF-SISU Västernorrland

Projektledare

Malin Håkansson, Kultur- och fritidsförvaltningen

Projektgrupp

Emelie Isolehto Beijer, Kultur- och fritidsförvaltningen
Lars-Erik Återgård, Kultur- och fritidsförvaltningen
Marlene Svensson, Kommunstyrelsekontoret
Johanna Åkerlund, Kommunstyrelsekontoret
Heléne Svang, Stadsbyggnadskontoret
Mattias Carpenlid, Stadsbyggnadskontoret
Hans Ådahl, Idrottslärare Bosvedjeskolan
Ellen Forsberg, RF-SISU Västernorrland

Referensgrupp

Politisk referensgrupp med en representant från respektive parti som representeras i kommunfullmäktige.

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning. 3 Länk till annan webbplats.
2 Inledning. 5 Länk till annan webbplats.
2.1 Syfte. 5 Länk till annan webbplats.
2.2 Bakgrund. 6 Länk till annan webbplats.
3 Utgångspunkter 7 Länk till annan webbplats.
3.1 Relaterade styrdokument 7 Länk till annan webbplats.
3.2 ISPAH’s åtta investeringar 8 Länk till annan webbplats.
3.3 Folkhälsomyndighetetens riktlinjer för fysisk aktivitet 8 Länk till annan webbplats.
3.4 BRIS rapporten “De säger att vi inte rör på oss” 9 Länk till annan webbplats.
3.5 Idrotten vill och Strategi 2025. 9 Länk till annan webbplats.
3.6 Agenda 2030. 10 Länk till annan webbplats.
4 Metod och genomförande. 11 Länk till annan webbplats.
4.1 Projektorganisation.. 11 Länk till annan webbplats.
4.2 Intern dialog. 11 Länk till annan webbplats.
4.3 Extern dialog. 11 Länk till annan webbplats.
4.4 Föreläsningsserie. 12 Länk till annan webbplats.
4.5 Barnkonsekvensanalys. 13 Länk till annan webbplats.
5 Vision.. 13 Länk till annan webbplats.
6 Prioriterade målgrupper 13 Länk till annan webbplats.
7 En attraktiv kommun genom idrott 14 Länk till annan webbplats.
7.1 Mål 16 Länk till annan webbplats.
7.2 Strategier 16 Länk till annan webbplats.
8 Idrott i skola, fritidsverksamhet och förskola. 17 Länk till annan webbplats.
8.1 Mål 18 Länk till annan webbplats.
8.2 Strategier 18 Länk till annan webbplats.
9 Likvärdiga förutsättningar till idrottande. 19 Länk till annan webbplats.
9.1 Mål 20 Länk till annan webbplats.
9.2 Strategier 21 Länk till annan webbplats.
10 Organiserad idrott och föreningsliv. 21 Länk till annan webbplats.
10.1 Mål 23 Länk till annan webbplats.
10.2 Strategier 23 Länk till annan webbplats.
11 Spontanidrott 24 Länk till annan webbplats.
11.1 Mål 25 Länk till annan webbplats.
11.2 Strategier 25 Länk till annan webbplats.
12 Infrastruktur för idrott 25 Länk till annan webbplats.
12.1 Mål 26 Länk till annan webbplats.
12.2 Strategier 27 Länk till annan webbplats.
13 Genomförande och uppföljning. 28 Länk till annan webbplats.
14 Intressekonflikter 29 Länk till annan webbplats.
15 Bilagor 30 Länk till annan webbplats.
15.1 Referenser 30 Länk till annan webbplats.
15.2 Centrala begrepp. 30 Länk till annan webbplats.
15.3 Nuläge i siffror 33 Länk till annan webbplats.
15.4 Dialogresultat 35 Länk till annan webbplats.
15.5 Översikt berörda förvaltningar per målområde. 37 Länk till annan webbplats.
15.6 Idékatalog. 37 Länk till annan webbplats.

1 Sammanfattning

Idrott och fysisk aktivitet är bra för Sundsvall!

Förutom att förbättra den fysiska och psykiska hälsan är idrott något som väcker lust och glädje, en av anledningarna till att många väljer att delta i idrott och fysiska aktiviteter. En kommun med ett utbud av upplevelser som berör, skapar mening och samhörighet bidrar till stadens attraktivitet.
År 2020 var 47 % av invånarna i Sundsvall (16-84 år) stillasittande mer än sju timmar per dag och fetman (BMI 30 – 39,9) låg på 17 %. År 2018 hade Sundsvalls kommun högre andel invånare med nedsatt psykiskt välmående än riksgenomsnittet. Endast en tredjedel av alla 4-åringar i Sverige uppnår den rekommenderade graden för fysisk aktivitet på 60 minuter om dagen. Fysisk aktivitet och rörelse är det främsta verktyget för att bryta de negativa hälsotrenderna inom såväl fysisk som psykisk hälsa.

Den idrottspolitiska strategin ska fungera som ett verktyg för tjänstepersoner och politiker att använda sig av i arbete och fattande av viktiga beslut inom en variation av sakområden för att skapa bättre förutsättningar för fysisk aktivitet i Sundsvalls kommun.
Enligt nationell idrottspolitik, som formuleras i bland annat En idrott för 2000-talet, är kommunens roll att tillhandahålla den infrastruktur som gör det möjligt att idrotta och utöva fysisk aktivitet.
Visionen för idrottspolitik är: I Sundsvalls kommun ska alla som vill ha möjlighet att idrotta och delta i fysiska aktiviteter. Sundsvalls kommun arbetar strategiskt och långsiktigt för att tillhandahålla den infrastruktur som gör det möjligt att idrotta och vara fysiskt aktiv. I Sundsvalls kommun ses idrott och fysisk aktivitet som ett verktyg för folkhälsa och attraktivitet. Tillsammans ska vi verka för att inspirera till rörelse.

Eftersom fysisk aktivitet har så många positiva effekter behöver det skapas möjligheter för att inkludera alla som vill vara fysiskt aktiva. Med inkludering menar vi inkludering av grupper som anses icke-normativa, alltså på olika sätt utanför rådande normer i samhället. Sett till aktivitetsgrad, föreningsdelaktighet och ohälsotal finns det tre grupper som bör lyftas som särskilda prioriteringar. Dessa grupper är:

Boende i socioekonomiskt svaga bostadsområden
Tjejer och kvinnor
Barn och unga

Strategin har sex målområden och respektive målområde består av en beskrivande text, mål och strategier. De sex målområdena är:

• En attraktiv kommun genom idrott
• Idrott i skola, fritidsverksamhet och förskola
• Likvärdiga förutsättningar för idrottande
• Organiserad idrott och föreningsliv
• Spontanidrott
• Infrastruktur för idrott

Den idrottspolitiska strategin “Ett Sundsvall i rörelse” ska gälla tillsvidare med uppföljning vartannat år och revidering var fjärde år.

2 Inledning

Idrott och fysisk aktivitet är bra för Sundsvall!

Sundsvall står inför en stor utmaning. Människor rör sig allt mindre och sitter stilla allt mer. Detta leder till negativa konsekvenser och kostnader för både individ och samhälle. Men det finns också goda förutsättningar, möjligheter och verktyg för att påverka denna trend. Genom strategiskt och långsiktigt samarbete kan vi bryta inaktiviteten och skapa en positiv riktning för kommunen och dess invånare. En riktning där det finns utrymme för lek, välmående, spänning, utveckling, gemenskap och upplevelser och i längden en förbättrad folkhälsa. Till att börja med ska vi väcka intresse och vilja till förändring.

Förutom att förbättra den fysiska och psykiska hälsan är idrott något som väcker lust och glädje, en av anledningarna till att många väljer att delta i idrott och fysiska aktiviteter. En kommun med ett utbud av upplevelser som berör, skapar mening och samhörighet bidrar till stadens attraktivitet.

Sundsvall har en lång historia med framgångar inom tävlingsidrotten och ett brett utbud av idrottsaktiviteter för både barn, unga och äldre. Idrottsanläggningar och lokaler finns i alla delar av kommunen och ägs av både kommunen, föreningar och företag. Möjligheterna att ta sig ut i naturen och bedriva både idrott och friluftsaktiviteter är också många. Vi behöver bygga vidare på det goda som finns för att möta behoven, nu och i framtiden. Vi behöver också ta hänsyn till hur sociala och socioekonomiska skillnader, könstillhörighet, funktionsnedsättningar och etnisk och kulturell bakgrund kan påverka förutsättningarna till fysisk aktivitet.
Den idrottspolitiska strategin är en vägledning för hur Sundsvalls kommun ska fokusera sitt arbete för att boende i Sundsvall ska lockas till fysiska aktiviteter och upplevelser, både som barn, ungdom och vuxen samt hur det bidrar till Sundsvall som en attraktiv stad med stark utveckling och framtidstro.

2.1 Syfte

Den idrottspolitiska strategin ska fungera som ett verktyg för tjänstepersoner och politiker att använda sig av i arbete och fattande av viktiga beslut inom en variation av sakområden för att skapa bättre förutsättningar för fysisk aktivitet i Sundsvalls kommun. Strategin ska fungera som utgångspunkt och underlag för till exempel kommande lokalbehovsbeskrivningar och utveckling av nya och befintliga bostadsområden. Strategins innehåll ska präglas av framtidstro och handlingskraft.

Enligt nationell idrottspolitik, som formuleras i bland annat En idrott för 2000-talet (Prop. 1998/99:107), är kommunens roll att tillhandahålla den infrastruktur som gör det möjligt att idrotta och utöva fysisk aktivitet. I detta sammanhang ska infrastruktur förstås som dels de fysiska anläggningarna och vägarna men även nödvändiga stödjande strukturer och mekanismer som kollektivtrafik, bidragssystem och kommunikation. Detta innebär att vi behöver utforska och inventera förutsättningar för att idrotta i Sundsvall och hur vi kan arbeta tillsammans mellan förvaltningar för att säkerställa likvärdiga villkor till fysisk aktivitet och god hälsa för alla.

Tillgänglighet handlar ofta om närhet till idrott och motion men också om att anlagda ytor, platser och anläggningar ska vara lättåtkomliga för alla på likvärdiga villkor. Tillgänglighet kan dessutom vara tillgång till information eller hjälpmedel och att känna sig välkommen. Det handlar om möjlighet att ta sig till platser med kommunala färdmedel, kollektivtrafik, cykel, färdtjänst eller att det finns parkering avsedd för personer med funktionsnedsättning.

Idrottspolitik berör en mängd olika arbetsområden, till exempel folkhälsa, attraktivitet och samhällsplanering. I denna strategi diskuteras områdena endast genom idrottsaspekten.

Det är viktigt att understryka att det finns flera aktörer i olika former som är avgörande för att fler ska röra på sig och är viktiga för Sundsvalls kommuns utbud. Strategin är dock avgränsad till att behandla hur organisationen Sundsvalls kommun ska arbeta med frågor inom det idrottspolitiska området.

2.2 Bakgrund

Sundsvalls kommun har en nyckelroll i att skapa välplanerade, målgruppsanpassade, hållbara och stödjande miljöer för ett aktivt liv för alla sina invånare. Goda förutsättningar för fysisk aktivitet och hälsa bör skapas i närhet till de platser där människor bor, går i skolan, arbetar, och bedriver sin fritid. Långsiktig och kostnadseffektiv planering ställer krav på en gränsöverskridande samverkan mellan olika förvaltningar och bolag. Genom gemensam samhällsplanering kan vi förändra och utveckla den fysiska miljön. Det leder även till positiva förändringar i folkhälsan, utveckling av föreningslivet och antalet barn som lyckas och mår bra i skolan ökar.

Det organiserade idrottandet i Sverige minskar och allt fler vill träna på egna villkor, utifrån egna förutsättningar och intressen. Sundsvalls kommun måste därför skapa förutsättningar att kunna ägna sig åt idrott, fritid och fysisk aktivitet på sina egna villkor. Det växande intresset för nya former av idrott och fritidsaktiviteter skapar nya behov och ställer krav på funktioner och tillgänglighet. Fokus hamnar då på anläggningsbeståndet och hur det möter dagens och framtidens behov.

Så vad innebär idrott? I denna strategi används flera olika begrepp som beskriver idrott, fysisk aktivitet, rörelse, motion och så vidare. Gymnastik- och idrottshögskolan definierar idrott som “all fysisk aktivitet genomförd med målet att främja fysisk och psykisk hälsa, rekreation, tävlingsprestation och estetisk upplevelse”. En viktig utgångspunkt för den nationella idrottspolitikens folkhälsomål är att idrott inte avgränsas till den verksamhet som idrottsrörelsen organiserar.

3 Utgångspunkter

3.1 Relaterade styrdokument

Sundsvalls kommun:

Nationella och internationella dokument:

• En idrottspolitik för 2000-talet, 1998/99:107
• Läroplanen, Lgr11 (med eventuell revidering enligt Lgr22)
• Skollagen, (2010:800)
• Idrottspolitiskt positionspapper, Sveriges kommuner och regioner
• Idrottens landsbygdsprogram, Riksidrottsförbundet
• Barnrättslagen, (2018:1197)
• Plan- och bygglagen, (2010:900)
• EU-riktlinjer om fysisk aktivitet, 2008, Europeiska kommissionen

3.2 ISPAH’s åtta investeringar

Fysisk aktivitet är viktig genom hela livet. Möjligheter till aktiv lek och fritid tillsammans med en skolmiljö som främjar fysisk aktivitet ger förutsättningar för en hälsosam uppväxt och utveckling under barn- och ungdomsåren. Detta kan även lägga grunden för framtida hälsosamma levnadsvanor. För vuxna är en arbetsmiljö som främjar fysisk aktivitet med möjlighet att begränsa stillasittande viktig. Förutsättningar för fysisk aktivitet måste vidare finnas för alla äldre i såväl eget boende som i särskilda boendeformer för att säkerställa ett hälsosamt åldrande.

Åtta investeringar för att främja fysisk aktivitet på samhällsnivå som fungerar:

• Skolbaserade program
• Aktiv transport
• Hälsofrämjande stadsplanering
• Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
• Kommunikation och massmedia
• Idrott och fritidsaktiviteter för alla
• Aktiva arbetsplatser
• Samhällsbaserade program.

Investeringarna är vetenskapligt förankrade och har visat sig vara effektiva. Investeringarna fungerar var och en för sig, men bäst effekt erhålls om flera åtgärder kombineras och implementeras på ett systematiskt sätt.

3.3 Folkhälsomyndighetetens riktlinjer för fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet bidrar till ett ökat välbefinnande och bättre psykisk hälsa. Det förbättrar kognitiva processer såsom minne och uppmärksamhet, leder till bättre impulskontroll och minskar risken för depression och depressiva symtom. Fysisk aktivitet kan också senarelägga debuten av demens. Regelbunden fysisk aktivitet är också en känd skyddsfaktor för icke-smittsamma sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Vidare bidrar fysisk aktivitet till att minska risken för övervikt och fetma hos barn, vuxna och gravida, och risken för fall hos äldre. Under uppväxtåren stärker fysisk aktivitet skelett och muskler och utvecklar motorik, koordination och rörelseförmåga.

I Folkhälsomyndighetens riktlinjer betonas att barn och ungdomar behöver röra sig mer och sitta still mindre för att skapa goda förutsättningar för en hälsosam utveckling.

Riktlinjernas huvudbudskap

1. All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter.
2. Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
3. Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
4. Börja med små mängder fysisk aktivitet, och öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.

Riktlinjerna gäller för alla befolknings- och åldersgrupper, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller eventuell funktionsnedsättning.

Se tabell 1 för riktlinjer under bilaga “Centrala begrepp”.

3.4 BRIS rapporten “De säger att vi inte rör på oss”

Bästa uppnåeliga hälsa är varje barns rättighet enligt barnkonventionen.

Att ge barn förutsättningar för att kunna röra på sig i sin vardag är viktigt, inte bara för det enskilda barnet utan även för att bygga ett hållbart samhälle, idag och i framtiden.

Finns det en medicin som kan öka koncentrationsförmågan, stresstoleransen och självförtroendet samtidigt som den minskar nedstämdhet? Troligen inte. Faktum är att det inte finns något piller som ger samma positiva effekter på det mentala välbefinnandet som fysisk aktivitet.

Barnets möjligheter till fysisk aktivitet är till stor del beroende av tillgänglighet. Precis som för vuxna går mycket av barnets vakna tid idag åt till att vara stillasittande, exempelvis sittande med skolarbete eller i biltransporter. Barnets möjlighet till fysisk aktivitet kan också hämmas av att miljöer är otrygga och farliga, familjens ekonomiska förutsättningar, avsaknaden av närliggande natur och grönområden eller att det offentliga rummet direkt eller indirekt exkluderar barnets närvaro.

Trots stöd av både forskning och lagar lever många barn idag i en verklighet där deras möjlighet till att röra på sig är begränsad. Dessa begränsningar kan handla om storleken på skolgårdars fria lekytor eller om antal idrottslektioner på schemat. Det kan också handla om hur trygga och säkra olika grupper av barn är när de rör sig fritt inom sitt eget bostadsområde.

Barn som lever under gynnade sociala villkor mår både bättre och är mer fysiskt aktiva. Orsaken, både till deras välbefinnande och deras fysiska aktivitet, är då de sociala villkoren. Barn som växer upp i en familj med välordnade förhållanden och goda inkomster mår ofta bra och är ofta regelbundet fysiskt aktiva i olika föreningar.

3.5 Idrotten vill och Strategi 2025

“Idrotten vill” riktar sig till ledare inom idrotten på strategisk nivå – nationellt, regionalt och lokalt – samt till ledare inom kommun, region, stat, näringsliv och civilsamhälle. Dokumentet ska också kunna läsas och förstås av alla som är intresserade av idrottsrörelsens ideologiska grunder, förhållningssätt och roll i samhället.

Idéprogrammet “Idrotten vill” formulerar visionen om att bidra till en hållbar värld och den ideologi, de värderingar och de ställningstaganden som idrottsrörelsen bygger på. En ideologi kan beskrivas som en sammanfattning av de idéer, tankar och principer som lägger grunden för en ideal verksamhet. “Idrotten vill” finns därför till för att levandegöra och fördjupa det som är fastslaget i första kapitlet i Riksidrottsförbundets stadgar, nämligen verksamhetsidén, visionen och värdegrunden. Medan stadgarna är bindande är tanken att “Idrotten vill” ska inspirera föreningar och förbund att bedriva sin verksamhet så att den uppfyller och levandegör stadgarnas innebörd.

Det pågår ett omfattande förändringsarbete inom idrottsrörelsen. Riksidrottsförbundet har antagit en vision för idrottens utveckling, och tillsammans med SISU och alla specialidrottsförbund har de tagit fram “Strategi 2025”. Strategin innehåller strategiska områden med övergripande mål för att skapa en hållbar och långsiktig utveckling för idrotten att anpassa idrottsrörelsen till dagens förutsättningar samt ett antal utvecklingsresor för att nå de gemensamma målen som framför allt ska leda till att fler ska vilja och kunna idrotta i förening hela livet.

Sundsvalls kommun ställer sig bakom “Strategi 2025” och “Idrotten vill” och ska stötta kommunens idrottsföreningar att uppnå målen som formuleras i dokumenten.

3.6 Agenda 2030

I Mål- och resursplan 2019-2020 med plan för 2021-2022 fastställs att Sundsvalls kommun ställer sig bakom de globala målen och ska arbeta för att uppnå målen i Agenda 2030. Kommunen ska vara en förebild när det gäller att minska klimatförändringar och kommunen ska arbeta för att uppnå målen i Agenda 2030. Det innebär att de globala målen ska genomsyra hur planering sker i Sundsvalls kommun.

Det finns en rad utvecklingsmål som berörs i varierande grad av arbetet med en idrottspolitisk strategi:

1. God hälsa och välbefinnande
2. God utbildning för alla
3. Jämställdhet
4. Hållbar energi
5. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
6. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
7. Minskad ojämlikhet
8. Hållbara städer och samhällen
9. Fredliga och inkluderande samhällen

Under respektive målområde finns en lista på delmål från Agenda 2030. Vår bedömning är att målområdet bidrar till uppfyllandet av dessa delmål.

4 Metod och genomförande

4.1 Projektorganisation

Projektorganisationen för framtagandet av en ny idrottspolitisk strategi består av en projektledare vid kultur- och fritidsförvaltningen. Projektgruppen består av representanter från:

• Kultur- och fritidsförvaltningen
• Kommunstyrelsekontoret
• Stadsbyggnadskontoret
• Barn- och utbildningsförvaltningen
• RF-SISU Västernorrland

Projektets styrgrupp består av:

• Ordförande från kultur- och fritidsförvaltningen
• Representant från stadsbyggnadskontoret
• Adjungerad representant från RF-SISU Västernorrland

Projektet har även haft en politisk referensgrupp med en representant från respektive parti som representeras i kommunfullmäktige.

4.2 Intern dialog

Projektgruppen har organiserats i mindre arbetsgrupper utifrån teman. Dessa teman är baserade på nationell idrottspolitik: folkhälsa, folkrörelse och attraktivitet/underhållning. Ett fjärde tema har lagts till med hänsyn till lokala behov: samhällsplanering.

Respektive arbetsgrupp har identifierat vilka tjänstepersoner, förtroendevalda eller andra aktörer som är centrala för bred dialog och förankring samt planerat en process beroende på behov inom temat.

Alla dialogprocesser har utgått från tre centrala frågor:

• Var står vi?
• Var vill vi?
• Hur tar vi oss dit?

Syftet med att utgå från dessa frågor var att samla in underlag som kan bearbetas till nuläge, mål och strategi. Baserat på det insamlade materialet har målområden och dess innehåll formulerats. Ambitionen för samtliga arbetsgrupper har varit att involvera de aktörer som omfattas av strategins innehåll.

4.3 Extern dialog

Två gruppträffar har genomförts med lokala idrottsföreningar. Inbjudan skickades ut via RF-SISU Västernorrland. Träffarna hade samtalsledare från RF-SISU Västernorrland och samtliga grupper hade en representant från Sundsvalls kommun som också antecknade. På de två dialogträffarna deltog följande: 17 olika idrottsföreningar och 2 SDF (specialdistriktsförbund), totalt 29 personer. Totalt medverkade 12 olika idrotter.

En webbenkät spreds under juli, augusti, september 2021 via sociala medier och kommunala digitala informationsskärmar, riktad till allmänheten att svara på. Totalt mottogs 819 svar. Det är en jämn könsfördelning representerad i svaren och sett till åldersgrupper står gruppen 30 – 64 år för 89 % av svaren. Av de svarande har 91 % svarat att de själva, andra i familjen eller flera i familjen är medlemmar i någon idrottsförening. Enkäten avslutades med en fråga om svarande ville fylla i “övrigt/medskick”. Totalt fick vi 494 fritextsvar som har kategoriserats.

I både föreningsdialogen och webbenkäten framgår det tydligt att det finns en frustration över anläggningsfrågan i relation till halltider, underhåll och eftersatt nybyggnation. Det framgår också att det finns flera stora utmaningar i att bedriva föreningsverksamhet då det blir allt svårare att rekrytera såväl medlemmar som ideella ledare eller styrelseledamöter vilket leder till att färre ska göra mer för att verksamheten ska fortsätta.

Dialog med barn och unga har genomförts dels i samband med Fritidsbankens sommarturné och dels genom besök på fritidsgårdar. Frågor har ställts till unga och de har fått välja om de vill fylla i ett papper med frågor eller prata fritt utifrån frågorna. Med Fritidsbanken gjordes besök i Bredsand, Granloholm, Ljustadalen, Nacksta, Stöde, Skönsberg och centrum. Besök har gjorts på fritidsgårdar i Kvissleby, Bredsand och Nacksta samt Fritid för Alla på Skönsmogården och Unga magasinets HBTQ+-café. Ungdomsenkäten LUPPs resultat för 2021 har också använts som underlag, se resultat i bilaga “Nuläge i siffror”, tabell 2. I samband med barnkonsekvensanalys har vidare dialog genomförts med unga i tre gymnasieklasser.

Enligt LUPP-enkäten anger unga i Sundsvall att deras fysiska aktivitet minskar från årskurs till årskurs 2 på gymnasiet. Det går i linje med att flera slutar i föreningsidrotten under tonåren samt att mängden skolidrott minskar under gymnasiet.

Flera unga uttrycker att det finns mycket vuxna skulle kunna göra för att det ska vara roligare att röra på sig. Några uttrycker att de inte är bekväma med bedömningsmomenten på skolidrotten och andra menar att föreningsidrotten upplevs för tävlingsinriktad för att de ska tycka att det är kul. Många menar samtidigt att det är just tävlingsmomentet som är drivkraften i deras rörelse. Att inspirera unga till rörelse kräver alltså att kunna erbjuda alternativ.

Läs mer utförlig redovisning under bilaga 15.3 Dialogresultat. Allt underlag och material som samlats in under dialogprocessen finns dokumenterad och kommer att nyttjas som underlag i det fortsatta arbetet med idrottspolitik.

4.4 Föreläsningsserie

Parallellt med dialogprocessen arrangerades en föreläsningsserie med olika infallsvinklar till idrott och fysisk aktivitet. Ambitionen var att föreläsningarna i högsta möjliga mån skulle reflektera dels aktuell forskning men även de teman vi arbetat med i dialogprocesserna. Syftet med föreläsningsserien var dels kunskapshöjande med även för att skapa en gemensam diskussionsgrund för de som på olika sätt var involverade i dialogprocessen.

• Hur kan Sundsvalls kommun främja fysisk aktivitet? Med Johan Faskunger

Fokus på anläggningar och ytor för idrott, motion och friluftsliv.

• Idrottsrörelsens möjligheter och utmaningar med Björn Eriksson

Fokus på idrottens möjligheter och utmaningar samt viljeriktning och trendspaning.

• Påverkansarbete för ökad fysisk aktivitet med Generation Pep

Fokus på nuläge kring barns aktivitetsgrad, Generation Peps verksamhet och kommunalt arbete.

• Utan spaning, ingen aning! Inför en idrottspolitisk strategi med Ulf Blomdahl

Fokus på resultat från Ung livsstils forskning på områden och nycklar för forskningsbaserat och strategiskt arbete med idrottspolitik.

• Dans för hälsa med Anna Duberg

Fokus på fysisk aktivitets effekt på psykisk hälsa hos unga med forskningsprojektet Dans för hälsa som exempel.

4.5 Barnkonsekvensanalys

En utökad prövning av barnets bästa genomförs under våren 2022. Arbetsgruppen för prövningen består av strategins projektgrupp och arbetet faciliteras av demokrati- och ungdomssamordnare Pia Fjällmo. Prövningens dialogmoment har genomförts i form av workshop med tre gymnasieklasser.

Detta segment kommer kompletteras i beslutsversionen med prövningens analys och resultat.

5 Vision

I Sundsvalls kommun ska alla som vill ha möjlighet att idrotta och delta i fysiska aktiviteter.

Sundsvalls kommun arbetar strategiskt och långsiktigt för att tillhandahålla den infrastruktur som gör det möjligt att idrotta och vara fysiskt aktiv.

I Sundsvalls kommun ses idrott och fysisk aktivitet som ett verktyg för folkhälsa och attraktivitet.

Tillsammans ska vi verka för att inspirera till rörelse.

6 Prioriterade målgrupper

Sundsvalls kommun ska erbjuda jämlika förutsättningar till idrott. Jämlikhet innebär att alla människor oberoende av politisk, social eller ekonomisk bakgrund är lika mycket värda och behandlas likvärdigt.

Aktivitetsnivån är särskilt låg hos vissa grupper i samhället. Flickor med utländsk bakgrund, ungdomar med funktionsnedsättning, barn till ensamstående föräldrar och barn med föräldrar som har högst gymnasial utbildning idrottar i mindre utsträckning. Ungas idrottsvanor styrs i hög grad av socioekonomiska faktorer. Dessa trender har inte förändrats trots stärkta anslag och riktade insatser.

Eftersom fysisk aktivitet har så många positiva effekter behöver det skapas möjligheter för att inkludera alla som vill vara fysiskt aktiva. Med inkludering menar vi inkludering av grupper som anses icke-normativa, alltså på olika sätt utanför rådande normer i samhället.

När texten hänvisar till generella begrep så som ”alla” eller ”invånare”, så exkluderas ingen avseende kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, kulturell eller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Sett till aktivitetsgrad, föreningsdelaktighet och ohälsotal finns det tre grupper som bör lyftas som särskilda prioriteringar. Dessa grupper är:

• Boende i socioekonomiskt svaga bostadsområden. I de områden i Sundsvalls kommun med lägre socioekonomi råder en generellt lägre aktivitetsgrad och hälsa. De har också höga ohälsotal och låg föreningsdelaktighet. Enligt Ung Livsstils forskning är socioekonomiska förutsättningar den främst avgörande faktorn till deltagande i idrottsaktiviteter.
• Tjejer och kvinnor. Tjejer och kvinnor, särskilt de med utländsk bakgrund, har lägre aktivitetsgrad samt lider i högre grad av psykisk ohälsa. Tjejer i Sundsvalls kommun slutar i föreningsaktiviteter tidigare än killar. De flyttar i högre grad från Sundsvall än killar och män. Sundsvall har haft framgångar inom både individuell idrott och lagidrott, inom lagidrotten är det framför allt herridrotten som representerats på elitnivå. Sundsvalls kommun bör arbeta vidare med hur vi skapar likvärdiga förutsättningar för framgång inom elitidrott på både herr- och damsidan, individuellt och i lag.
• Barn och unga. Barns trender för fysisk aktivitet speglar vuxnas situation, som under de senaste decennierna har inneburit minskad aktiv transport, ökat stillasittande och ökat bilåkande. Tidiga positiva upplevelser av fysisk aktivitet och rörelse är grundläggande för ett fortsatt aktivt liv och de levnadsvanor som ärvs från föräldrarna påverkar både inställning till och förutsättningar för fysisk aktivitet. Alla medborgare ska ha tillgång till idrott men det är särskilt angeläget att tidigt ge barn och ungdomar goda motionsvanor och tidiga positiva upplevelser av fysisk aktivitet.

Vid beslut som berör idrott och fysisk aktivitet ska ett intersektionellt förhållningssätt användas. Det innebär att personer eller grupper som faller under flera kategorier av lägre fysisk aktivitet bör ses som särskilt prioriterade. Den idrottspolitiska strategin, dess strategiförslag och arbetet framåt för jämlikt idrottande är inte begränsat till dessa grupper men de har och bör fortsatt särskilt beaktas.

7 En attraktiv kommun genom idrott

Idrott bidrar till en kommuns attraktivitet. Dels genom underhållningsaspekten men även genom förutsättningarna till det egna utövandet. De flesta vuxna väljer ort baserat på hur arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och studiemöjligheterna ser ut. Men hur nöjd man är med sin bostadsort baseras på långt många fler faktorer. Faktorer som närhet till vänner, familj, utbud på nöje, kultur, natur och idrott stor betydelse för en kommuns attraktivitet.

Vid val av boende är närhet en viktig aspekt. Närhet till vad varierar beroende på behov och önskemål. Avstånd har stor påverkan på aktivitetsgraden. Ett attraktivt bostadsområde innehåller lekytor som är mer eller mindre anpassade för lek, idrott och fysisk aktivitet för att aktivera barn och unga. Även vuxna påverkas av det lokala utbudet. Anläggningar som elljusspår, utegym och liknande har stor betydelse för boende i ett område och påverkar därmed områdets attraktivitet.

Det finns en rad olika anledningar att besöka Sundsvall. De kan vara tillfälliga händelser som större arrangemang, ungdomstävlingar eller motionslopp men även aktiviteter som utförs på särskilda platser som cykelarenor, skidanläggningar, klättring eller äventyrsbad. Alla dessa lockar besökare till vår kommun och kan ha stor betydelse för det lokala näringslivet. Att vara en attraktiv besöksort kräver aktivt arbete som präglas av tydliga prioriteringar och beslut.

Idrottsevenemang är en betydelsefull mötesplats. För att Sundsvalls kommun ska kunna erbjuda idrottsevenemang på högsta nivå krävs elitverksamhet. Kommunen huserar i dagsläget både lag och individer som är verksamma på elitnivå eller har kapacitet att ta sig dit. Elitidrottsverksamhet skapar positiva mervärden genom bland annat starka förebilder inom idrottsrörelsen, marknadsföring, evenemang som skapar delaktighet, gemenskap och stolthet samt turistekonomiska effekter. Elitidrott byggs genom breddidrott och Sundsvalls kommun ska arbeta för att bidra till ett starkt föreningsliv.

Många idrottsaktiva ungdomar drömmer om att lyckas inom sin idrott och de lägger därför en stor del av sin fritid på att skapa sig bästa tänkbara grund för att bli så bra som möjligt. För att unga och unga vuxna på gymnasie- och universitetsnivå ska ha förutsättningar att kombinera studier med idrottssatsning behöver Sundsvalls kommun främja samverkan med och mellan NIU, gymnasieskolans nationella idrottsutbildning, och Mittuniversitetet. Det ställer även krav på att det finns ett lokalt föreningsliv som har väl fungerande verksamhet och utbildade ledare samt att det finns lokaler och anläggningar som är anpassade för idrott på elitnivå. Dessa förutsättningar behöver ligga till grund för att Sundsvall ska locka studerande idrottare att stanna i eller flytta till kommunen. Det finns ett antal kommuner som varit lyckosamma i sin ambition att underlätta och uppmuntra dubbla karriärer, det vill säga kombination av studier och satsning inom elitidrott. I flera fall har man även kopplat idrottsrelaterad forskning till satsningen.

7.1 Mål

• Sundsvall är en kommun där idrott och fysisk aktivitet är ett naturligt inslag i hela kommunen och där idrott och fysisk aktivitet bidrar till att göra kommunen attraktiv för både boende i Sundsvall och besökare men även potentiella inflyttare.
• I Sundsvalls kommun finns goda förutsättningar för att arrangera idrottsevenemang och ungdomstävlingar med ambition om att stärka Sundsvalls platsvarumärke.
• Elitsatsande idrottare väljer Sundsvall som utbildningsort på både gymnasial och eftergymnasial nivå.
• Sundsvalls kommun har ändamålsenliga lokaler och anläggningar för bredd- och elitidrott.
• Sundsvalls kommun har hälsokunniga beslutsfattare och främjar organiserat arbete kring hälsoinsatser.
• Sundsvalls kommun har en aktiv landsbygd som dels har förutsättningar till att erbjuda ett brett utbud av idrottsaktiviteter lokalt och dessutom inte upplever hinder att delta i idrottsaktiviteter i centrala Sundsvall.

7.2 Strategier

• Sundsvalls kommun ska ha en kontinuerligt uppdaterad sammanställning över idrotter som har kapacitet att ta mot stora senior-, junior- och ungdomsevenemang.
• Anläggningar som är anpassade för elitidrott identifieras och en långsiktig plan för utveckling tas fram. Sundsvalls kommun ska ha en kontinuerligt uppdaterad sammanställning över vilka anläggningar som klarar stora senior-, junior- och ungdomsevenemang.
• Sundsvalls kommun ska ha en kontinuerligt uppdaterad sammanställning över behov av kompletterande anläggningar som möjliggör stora evenemang.
• Sundsvalls kommun har riktade bidrag till att långsiktigt bygga upp återkommande stora evenemang på både senior- och ungdomsnivå.
• Sundsvalls kommun samverkar med RF-SISU Västernorrland för att främja en god föreningsmiljö och elitidrottsmiljö.
• Samverkansavtal tecknas mellan Mittuniversitetet och Sundsvalls kommun där förutsättningarna för dubbla karriärer förtydligas utifrån nuläge, önskat läge och hur vi tillsammans kan möta behoven långsiktigt. Samverkan bör beröra studieanpassning, tränarstöd och idrotts- och föreningsmiljö.
• Förutsättningar skapas för att bygga upp ett lokalt/regionalt kompetenscentrum och fysiska förutsättningar som är baserad på forskning och erfarenhet från elitinriktad idrott. Arbetet samordnas med Mittuniversitetet, Region Västernorrland och föreningsidrotten.
• Regionalt och nationellt intressanta anläggningar för idrott och fysisk aktivitet utvecklas som besökspunkter och bidrar till ökat intresse för Sundsvall som besöksmål.
• Sundsvalls kommun skickar ut en enkät till årskurs 1-9 för att utreda önskemål om aktiviteter i anslutning till bostaden samt hur ytorna nyttjas idag. Enkätunderlaget ska komplettera de inventeringar och utredningar som görs av ytor och anläggningar och tillsammans forma en behovsanalys. Dessa ska beaktas som underlag för dialog och planering. Enkäten bör också vända sig till idrotts- och fritidspedagoger som också nyttjar närmiljön.
• Sundsvalls kommun erbjuder utbildningsinsatser och kunskapsunderlag för beslutsfattare.

8 Idrott i skola, fritidsverksamhet och förskola

Skolans verksamhet styrs i första hand av läroplanen. Där dikteras garanterad undervisningstid, centralt innehåll och kunskapskrav att ta hänsyn till. Utifrån detta formar varje skola undervisningen utifrån de förutsättningar som finns och de behov eleverna har. Skolans styrdokument har utvecklats mot ett större fokus på fysisk rörelse som ett viktigt instrument för att nå högre måluppfyllelse och ökad elevhälsa.

Skolledares kunskap om och attityder till hälsofrämjande aktiviteter är mycket viktiga för huruvida skolan genomför hälsofrämjande aktiviteter, men även för personalens vilja att delta i aktiviteterna. Att organisera fysisk aktivitet och rörelse inom ramen för undervisningen i skolan kräver kompetens och planering. Därför ska Sundvalls kommun arbeta för att tillgängliggöra kunskap, erfarenhetsutbyte och verktyg.

En attraktiv skola har goda förutsättningar för eleverna att må bra i skolmiljön och nå läroplanens mål. När barn är fysiskt aktiva förbättras inlärningsförmågan, koncentrationen, och förmågan att lösa problem. Fysisk aktivitet har också positiva effekt på psykisk hälsa. Rörelse bör integreras som del av skoldagen och Sundsvalls kommun ska arbeta aktivt för samarbete mellan skolor, föreningsliv och fritidshem- och fritidsgårdsverksamhet.

Den svenska befolkningen blir allt mer stillasittande och barn är inget undantag. Även de som är föreningsaktiva, deltar på skolidrotten och/eller tränar på egen hand riskerar att sitta stilla under hälsofarligt lång tid varje dag. Det är därför viktigt att också se till vardagsmotion och rörelse som inte nödvändigtvis kräver ombyte eller särskilda ytor. Skolan är en samhällsarena som når i stort sett alla barn och ungdomar och det finns i dagsläget ett stort behov av kompensatoriska åtgärder för de barn som inte har förutsättningar eller stöd till fysisk aktivering i hemmet. Skolans roll som kanal för kompensatoriska åtgärder blir allt viktigare när vi ser att graden av fysisk aktivitet till stor del påverkas av socioekonomiska förutsättningar.

Lekplatser, förskole- och skolgårdar och bostadens närmiljöer är viktiga platser för barns fysiska aktivitet och för deras motoriska, mentala och sociala utveckling. Men enligt Boverkets nationella kartläggning av barns dagliga utemiljö visar trenden att skolgårdarna krymper och att barn har allt mindre ytor att röra sig på utomhus. I synnerhet idrottsämnet och fritidshemmet använder sig av närliggande naturområden för undervisning, och även andra skolämnen har möjlighet att framöver använda sig av utomhuspedagogik i större utsträckning.

Kunskapsämnet idrott och hälsa är en grundpelare för många barns introduktion och inställning till fysisk aktivitet. Grundläggande rörelseförståelse kan ge ökad motivation att delta och utvecklas vidare och högre självförtroende. Det skapar även möjligheter att genom hela livet delta i aktiviteter och mötesplatser där idrott står i centrum. Ett tydligt exempel på detta är simkunnighet. En livsviktig kunskap som även främjar gemenskap och sociala sammanhang. Det är därför avgörande att barn och unga ges de förutsättningar som krävs för att nå simkunnighet och att särskilda insatser finns för de som behöver det.

8.1 Mål

• Barn och unga i Sundsvalls kommun har en rörelserik skoldag och är fysisk aktiva i anslutning till skoldagen.
• Sundsvalls kommun har skolmiljöer och lokaler som främjar rörelse och rörelseglädje från tidigaste skolålder.
• Skolorna i Sundsvalls kommun har skolgårdar som uppmuntrar och utmanar till rörelse och har många grönytor. Sundsvalls kommun arbetar med aktivt med säkerhetsnivåer kopplat till ytans syfte och målgrupp.
• Skolgårdarna i Sundsvalls kommun är öppna och inbjudande för att nyttjas av allmänhet och föreningar utanför skoltid.
• Barn, unga och vuxna går och cyklar till och från skola, arbete och fritidsaktiviteter.
• Sundsvalls kommun har genom skolor ett fungerande samarbete med föreningslivet genom att exempelvis erbjuda idrott i anslutning till skoltid.

8.2 Strategier

• Sundsvalls kommun erbjuder stöd genom utbildning och verktyg till pedagoger för att integrera fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Exempelvis rörelsepauser, främjande av utomhuspedagogik, aktiva raster och i fysisk aktivitet i fritidsverksamhet.
• Sundsvalls kommun samlar och tillgängliggör stöd, information och inspiration kring rörelse i och runt skolans värld.
• Sundsvalls kommun genomför en inventering av skolgårdar utifrån ett rörelse-och grönyteperspektiv samt underhållsbehov och baserat på inventeringen ta fram en strategi för att utveckla skolgårdarna.
• Sundsvalls kommun genomför en utredning för att tolka säkerhetsfrågan i EU-standardnivåer som grund till att utveckla rutiner för inköp och utformning av utrustning och redskap till skolgårdar.
• Skolgårdar i Sundsvalls kommun ska vara öppna, inbjudande och belysta.
• Sundsvalls kommun har samverkan mellan berörda aktörer för att främja aktiva skoltransporter.
• Sundsvalls kommun verkar för samverkan mellan skolor och idrottsföreningar, exempelvis genom Skol IF.
• Sundsvalls kommun verkar för att på ett enkelt och tillgängligt sätt erbjuda kompensatoriska åtgärder för att uppnå kunskapskraven inom idrott och hälsa, särskilt simkunskap och särskilt i socioekonomiskt svagare områden.
• Sundsvalls kommun utvecklar rutinerna och samverkan för stödsimundervisning.

9 Likvärdiga förutsättningar till idrottande

För att skapa jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet är det viktigt att veta vilka faktorer som främjar och vilka som hindrar människor från att vara fysiskt aktiva.

I Sverige är 53% av barn i familjer med låg inkomst med i organiserad fysisk aktivitet, jämfört med 82% i familjer med hög inkomst. I vuxen ålder kan utmanande socioekonomiska förhållanden innebära att det varken finns tid, ork eller ekonomiska möjligheter till fysisk aktivitet på fritiden. Långt ifrån alla arbetsgivare ger möjlighet till fysisk aktivitet på arbetstid, och då blir det viktigare med aktivitet på fritiden.

Enligt Centrum för idrottsforskning (2018) är kvinnors och mäns deltagande, förutsättningar och villkor olika på flera nivåer inom idrotten. Det gäller till exempel andelen kvinnor och män som är medlemmar i olika idrotter, i andelen styrelseposter och i resursfördelning. Detta kan delvis bero på att statligt och kommunalt stöd i hög grad riktas till föreningsidrott och att det största bidraget till barn- och ungdomsidrotten bygger på genomförda aktiviteter vilket gagnar verksamheter med stora träningsgrupper och många träningspass. Då tjejer dels i högre grad än killar lämnar föreningsidrotten i tonåren samt deltar i individuella idrotter snarare än lagidrotter missgynnas tjejer av bidragssystemet.

En stillasittande fritid är vanligare bland personer med funktionsnedsättning, jämfört med övriga i den vuxna befolkningen. Personer med funktionsnedsättning deltar i lägre utsträckning än andra i organiserad idrott, trots att de hälsomässiga vinsterna av idrott och fysisk aktivitet för denna grupp kan vara särskilt stora. Tillgänglighet handlar inte bara om de fysiska förutsättningarna att kunna ta sig till och vistas på platsen utan hinder utan även att bli informerad, inbjuden och välkomnad till aktiviteterna. Det är också viktigt att i samverkan runt denna målgrupp arbeta med vardagsmotion och enklare former av rörelse i olika delar av livet.

Transpersoner är också en grupp som är mer stillasittande än befolkningen i allmänhet; endast 19 procent uppfyller folkhälsomyndighetens rekommendationer. Undersökningar visar att många unga HBTQ+-personer inte deltar i idrottsrörelsen på grund av rädsla för kränkningar eller känsla av utanförskap. Det finns en övergripande problematik i hur organisering av idrott till stor del bygger på ett binärt system. Bidragsformer, lagindelning, tävlingsregler, omklädningsrum är ofta indelat enligt kvinnor och män, pojkar och flickor. Sundsvalls kommun bör eftersträva transinkludering i idrottsaktiviteter, både organiserade och icke-organiserade. För att främja inkludering krävs kunskap och kompetens från beprövade åtgärder. Den fysiska utformningen av idrottsanläggningar ska anpassas för transinkludering och avgörande faktorer så som inkluderande bemötande, kunskap och öppna ställningstaganden ska finnas i anslutning till anläggningarna och kommunal verksamhet.

Västernorrland har en högre andel äldre personer i jämförelse med riksgenomsnittet. Region Västernorrlands befolkningsscenario för länet fram till 2030 visar att andelen invånare, 0–64 år, förväntas minska med 3 procent medan andelen invånare 80 år och äldre förväntas öka med nästan 40 procent. Att ha möjlighet att vara fysiskt aktiv genom hela livet och särskilt i äldre åldrar förebygger sjukdom, fungerar som fallprevention och kan vara ett sätt att undvika isolering och ensamhet.

Barn och unga, personer med funktionsnedsättning och äldre personer har sämre förutsättningar att organisera sitt idrottsutövande. Ur ett sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande perspektiv är dessa grupper särskilt viktiga att ge möjlighet till fysisk aktivitet. De grupper som behöver särskilt stöd för att vara fysiskt aktiva har dessutom ofta begränsad ekonomi och det är därför viktigt att beakta kostnader kopplade till aktiviteter som riktar sig till dessa grupper. Det gäller både kostnader för aktiviteten i sig men även utrustning och transport.

9.1 Mål

• I Sundsvalls kommun är alla invånare jämställda i sina förutsättningar till idrottsutövande.
• Sundsvalls kommun upprätthåller barnrättslagen genom att barn och unga får vara med och påverka i det som berör dem.
• Föreningsverksamhet i Sundsvalls kommun präglas av barnrättslagen och tidig selektering får inte förekomma.
• I Sundsvalls kommun har äldre personer möjlighet att röra sig i närheten av hemmet, genom organiserad idrott och fysisk aktivitet och vid frilufts- och idrottsanläggningar.
• Inom Sundsvalls kommun har anställda förutsättningar att röra på sig/träna/fysisk aktivitet inom ramen för sitt arbete.
• Sundsvalls kommun sprider aktivt information, internt och externt, om idrott och rörelses positiva effekter på den psykiska och den fysiska hälsan samt övriga fördelar så som ökad koncentration och prestation och fördelar för personer med NPF-problematik.
• Sundsvalls kommun erbjuder föräldrastöd som innehåller information och verktyg för rörelse och fysisk aktivitet och dess betydelse för psykisk, fysisk och social hälsa och välmående.

9.2 Strategier

• Sundsvalls kommun, RF-SISU Västernorrland och föreningslivet har aktiv samverkan för att efterleva barnrättslagen.
• Sundsvalls kommun tar ställning för att motverka tidig selektering (läs definition i bilagan “Centrala begrepp”) och på kommunens anläggningar, i kommunfinansierad eller kommundelfinansierad verksamhet får detta inte förekomma.
• Sundsvalls kommun tar fram en målgruppsanalys samt analys baserat på nyckeltal för hur resurser och investeringar fördelas utifrån kön, ålder och socioekonomiska förutsättningar. Analysen bör även inkludera observationsstudier av nyttjandegrad utifrån kön av ytor och anläggningar för idrott samt skolgårdar.
• Sundsvalls kommun verkar för att tillgängliggöra stöd, information och inspiration. kring idrottsaktiviteter och rörelse i kommunala vårdinsatser så som särskilda boenden, trygghetsboenden, LSS-boenden och HVB.
• Sundsvalls kommun verkar särskilt för att stärka förutsättningar för boenden på LSS att delta i idrottsaktiviteter.
• Sundsvalls kommun genomför kontinuerlig omvärldsbevakning och utredning kring åtgärder för att främja transinkludering.
• Sundsvalls kommun tar med perspektivet äldreanpassade möjligheter till fysisk aktivitet i bostadsnära miljöer.
• Sundsvalls kommun och RF-SISU Västernorrland samverkar med föreningsliv och till exempel pensionärsorganisationer för att skapa aktiviteter för äldre.
• Sundsvalls kommuns arbetsplatser ska främja hälsa och öka välbefinnandet på individ-, grupp- och organisationsnivå, genom ett systematiskt och strategiskt hälsofrämjande arbete. Chefer arbetar systematiskt och strategiskt för att öka rörelse och fysisk aktivitet till exempel genom ökat nyttjande av friskvårdstimme och uppmuntran till promenadmöten och aktiva raster.
• Sundsvalls kommun underlättar möjligheten för kommunanställda att gå och cykla till arbetsplatsen och mellan målpunkter under arbetstid.
• Utbildande och inspirerande information om fysisk aktivitet sprids via kommunala kanaler i samverkan med Region Västernorrland.
• Förvaltningar inom Sundsvalls kommun samverkar för att integrera perspektivet i föräldrastödsutbildningar och tryckt informationsmaterial.
• Sundsvalls kommun samverkar med RF-SISU Västernorrland kring respektive verksamhets föräldrastöd.

10 Organiserad idrott och föreningsliv

Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan men föreningsidrott har ett bredare syfte än så. Idrottsrörelsen erbjuder genom sina föreningar glädje, gemenskap, delaktighet och sociala kontakter. Gemenskapen och bemötandet i föreningslivet precis som i övriga samhället är viktigt för att skapa en öppen och inkluderande fritid för alla. En meningsfull fritid är gynnsamt för ökad självkänsla, ökat självförtroende, sociala kontakter och nätverk. Att tidigt i livet lära sig om värdegrund, mångfald och jämställdhet via lek och rörelse, samt om värdet av motion och utomhusvistelse, är faktorer som kan bidra till ökat välmående för den enskilde individen. I ett demokratiskt samhälle skall detta vara tillgängligt för alla

Inkludering har blivit allt mer centralt i den svenska idrottsrörelsens utvecklingsarbete och handlar om att organisera en verksamhet utifrån att individer är olika och följaktligen har olika behov. Riksidrottsförbundet och dess medlemsförbund strävar i dag efter att vara inkluderande vilket innebär att alla som redan är eller vill vara med ska känna sig välkomna.

Kommunens idrottsföreningar och dess ideella krafter erbjuder dagligen aktiviteter som stärker gemenskap och folkhälsan. I Sundsvalls kommun finns cirka 254 idrottsföreningar (representerade i specialidrottsförbund) med verksamhet inom 63 olika idrotter. I snitt är 1700 barn och unga i aktiviteter, årets alla dagar, i någon form av Sundsvalls idrottsföreningar. Föreningslivet står dock inför stora utmaningar som kräver samverkan mellan föreningslivet, idrottsförbund och kommunen. Samhällsutveckling, trender och förändrade beteendemönster påverkar föreningslivets förutsättningar att bedriva verksamhet. Det blir allt svårare att rekrytera ideella ledare och andra föreningsrepresentanter och flera idrotter kommersialiseras i hög takt. Det innebär att föreningarna kan behöva höja sina avgifter och klyftan mellan de som har råd att idrotta och de som inte har råd kommer att öka.

Barn lämnar dessutom föreningsidrotten i allt yngre åldrar. En trend som kräver nytänkande för att brytas. Idrottsrörelsen förändringsarbete Strategi 2025 ska leda till att fler känner sig välkomna i föreningsidrotten. Enligt Strategi 2025 ska fokus på personlig utveckling framför resultat lägga grunden för ett livslångt idrottande.

Ambitionen för föreningslivet i Sundsvall bör vara att så många som möjligt ska vara med, så länge som möjligt på ett så bra sätt som möjligt, till en så låg kostnad som möjligt för barn och ungdomar. För att uppnå detta måste Sundsvalls kommun vara en aktiv part i att skapa förutsättningar för föreningslivet. Det kräver långsiktig planering med tydliga prioriteringar som gör att Sundsvalls kommun tillsammans med berörda aktörer kan arbeta proaktivt för att stegvis förbättra infrastrukturen i form av anläggningar, bidrag och andra former av stöd.

En viktig samarbetspartner är RF-SISU Västernorrland, vars uppdrag är att stödja, leda, företräda, bilda och utbilda idrottsföreningar och specialidrottsdistriktsförbund (SDF).

Till RF-SISU Västernorrlands uppdrag hör att:

• vara idrottsrörelsens studieförbund och utbildningsorganisation.
• stimulera lärande.
• främja, utveckla och samordna idrottsverksamheten.
• ta tillvara idrottens intressen och se till att idrottens roll i samhället utvecklas.
• arbeta med intressepolitik och idrottsutveckling.
• fördela vissa anslag till idrottsrörelsen.
• stärka engagemanget och utveckla idrottsverksamheten.

10.1 Mål

• I Sundsvalls kommun ska alla som vill har möjlighet att delta i idrottsföreningar och idrottsaktiviteter.
• Sundsvalls kommun erbjuder tillgänglig information på flera språk, god kommunikation och dialog med föreningar och Sundsvalls invånare.
• Sundsvalls kommun är en aktiv part i att skapa goda förutsättningar för ett starkt föreningsliv och eftersträvar ett brett utbud för specialidrottsförbunden och övriga aktörer.
• Sundsvalls kommun värnar om det lokala föreningslivet och stöttar deras arbete att uppnå målen som formuleras i Idrotten vill och Strategi 2025.
• Sundsvalls kommun erbjuder stöd till föreningslivet i form av bidrag, anläggningar och kommunikation samt har en kontinuerlig dialog om behov av andra former av stöd.
• I Sundsvalls kommun främjas ungt ledarskap.

10.2 Strategier

• Sundsvalls kommun verkar för att skapa förutsättningar för livslångt idrottande genom att erbjuda aktiviteter för alla åldrar.
• Sundsvalls kommun har tillgänglig information, på flera språk, om vilka alternativ och aktiviteter som finns i kommunen samt verkar för att synas i kanaler för att nå de som inte är har tillgång till eller kunskap om digitala verktyg eller inte är fysiskt aktiva idag.
• Sundsvalls kommun erbjuder, i samverkan med RF-SISU Västernorrland, återkommande forum för dialog kring kommunala beslut som berör idrottsföreningars verksamhet samt verka för att skapa förståelse för kommunala beslutsprocesser och tidslinjer.
• Sundsvalls kommun stöttar idrottsrörelsen att nå sina mål som formuleras i Strategi 2025 och Idrotten vill.
• Sundsvalls kommun arbetar för en mer utåtriktad verksamhet med kontinuerlig, personlig kontakt med idrottsföreningar, bland annat genom Föreningsbyrån.
• Sundsvalls kommun utreder möjligheten att erbjuda fler former av stöd utöver finansiella resurser. Till exempel underlätta administrativt arbete i samverkan med RF-SISU Västernorrland, erbjuda dialogforum och erbjuda kanaler för kunskapsöverföring från till exempel kommunala vaktmästare till föreningar som har driftansvar.
• Sundsvalls kommun och RF-SISU Västernorrland samverkar för att öka användningen av RF-SISUs lärgruppsmaterial.
• Sundsvalls kommun ska i samverkan med RF-SISU Västernorrland och föreningslivet främja att aktiv transport till och från träning och idrottsaktiviteter ska kunna räknas som en del av träningen.
• Sundsvalls kommun verkar för att underlätta och främja föreningars arbete med ungt ledarskap, särskilt i socioekonomiskt svagare områden.

11 Spontanidrott

Alla är inte intresserad av att delta i organiserad verksamhet eller anser sig inte få plats i den organiserade idrotten av olika anledningar. Allt fler uppskattar möjligheten och väljer att idrotta och motionera när man vill, var man vill och med vem man vill. Därför är det viktigt att det finns bra förutsättningar att kunna vara aktiv också utanför den organiserade idrotten. Historiskt har idrottsanläggningar i huvudsak byggts för den organiserade idrottens behov. I och med den ökande trenden av spontanidrott finns ett större behov av tillgång till anläggningar för ändamålet. Ytor och anläggningar för spontanidrott kan ses som komplement till kommunens breda utbud av idrottsaktiviteter men även kompensatoriska åtgärder för de som av olika anledningar inte vill eller kan delta i det organiserade idrottandet.

Det är allt vanligare att träning och motion sker i semi-organiserat format där en grupp träffas på avsatt tid och plats och utövar idrott tillsammans, men utanför det organiserade föreningslivet. Ytor och anläggningar för spontanidrott kan vara en utmärkt lokal mötesplats som skapar rörelse, aktivitet och i förlängningen trygghet i ett område.

I dagsläget råder ojämlikhet i nyttjandet av spontanidrottsplatser. Vi har tillsammans ett ansvar att verka för att kommunens spontanidrottsplatser och andra ytor för fysisk aktivitet är jämlika, trygga och säkra så att alla ska känna sig välkomna. Det är viktigt att göra genusanalyser vid planering av spontanidrottsplatser så att tjejer och kvinnor kan och vill nyttja dessa ytor i större utsträckning än idag.

Det finns ett gränsland mellan organiserad och icke-organiserad idrott. Flera idrottsföreningar engagerar sig i att aktivera barn och unga även om det inte leder till rekrytering, istället står glädje, sammanhang och motion i centrum. Det behöver finnas utrymme i det kommunala stödet för att stötta föreningar som vill bedriva övrig organiserad idrott och spontanidrott vilket, som tidigare nämnts, attraherar en allt större målgrupp.

Precis som övrig idrott kan spontanidrott vara resurskrävande genom material, utrustning eller avgifter. Ett viktigt verktyg för kommunen att tillgängliggöra idrott och friluftsliv på jämlika villkor är Fritidsbanken, där Sundsvalls invånare kan låna material gratis. Fritidsbankens verksamhetsidé bidrar även till ekologisk hållbarhet genom återbruk.

Det behövs nya lösningar för att möta framförallt barn och ungas behov och intressen och vad detta ställer för krav på utbud och möjligheter att vara fysiskt aktiv, träffas spontant utifrån egna förutsättningar och intressen inom fritid, idrott och kultur. Det behövs mötesplatser för alla barn och ungdomar med ett brett utbud av olika aktiviteter och idrotter, som intresserar och attraherar alla och där idrott och andra fritidsaktiviteter kan stå i centrum samtidigt. Mötesplatser där lek, spontanitet, glädje och frivillighet överordnas tävling och resultat.

11.1 Mål

• I Sundsvalls kommun finns goda förutsättningar till idrott utanför det organiserade föreningslivet, tillgängligt över dygn och årstid samt i närheten till bostaden.
• Sundsvalls kommun tillhandahåller ytor för lek, spontanidrott och fysisk aktivitet både i anslutning till större anläggningar men främst i närhet till bostäder och skolverksamheter.
• I Sundsvalls kommun finns mötesplatser utomhus som skapar gemenskap och trygghet och uppmuntrar till rörelse.
• I Sundsvalls kommun finns god tillgång till motionsspår som är anpassade för flera målgrupper.
• I Sundsvalls kommun kan invånarna utöva spontanidrott på jämlika villkor.
• I Sundsvalls kommun finns goda förutsättningar för spontanidrott inomhus.

11.2 Strategier

• Sundsvalls kommun genomför kontinuerliga inventeringar av befintliga ytor och analys av hur, när och av vilka de används.
• Sundsvalls kommun arbetar med spontanidrottsanläggningar som ett verktyg att inspirera och aktivera personer som inte är med i föreningslivet.
• Sundsvalls kommun samverkar med andra aktörer för att skapa aktivitet och mötesplatser kring de ytor och anläggningar som finns för spontan rörelse och aktivitet. Särskilt i bostadsområden med låg aktivitetsgrad, höga ohälsotal eller låg social gemenskap.
• Sundsvalls kommun skapar ökad samverkan mellan förvaltningar för att öka nyttjandegrad på anläggningar och ytor.
• Sundsvalls kommun genomför inventering av ytor för spontanidrott som till stor grad nyttjas av äldre och/eller personer med funktionsnedsättning, till exempel boulebanor och motionsspår, och utreda om de kan tillgängliggöras via till exempel fler entréer, bänkar eller vindskydd.
• Sundsvalls kommun bidrar till jämlikt idrottande genom att erbjuda gratis uthyrning av utrustning via Fritidsbanken.
• Sundsvalls kommun planerar och dimensionerar om- och nybyggnation av anläggningar med efterfrågan på spontanidrott i åtanke.

12 Infrastruktur för idrott

Genom strategisk planering kan samhällen utformas så att den fysiska och sociala miljön främjar fysisk aktivitet. Både utomhus- och inomhusmiljöer påverkar hur vi rör på oss och vilka val vi gör. Människor är till exempel mer fysiskt aktiva i vardagen om promenadstråk, grönområden, träningsanläggningar och annan service är lättillgängliga och trygga. Det har också visat sig att skillnader i fysisk aktivitet mellan olika befolkningsgrupper minskar när det finns goda möjligheter att röra sig utomhus. Enligt Bris kan fem procent mer skog i ett område öka barns fysiska aktivitet med fem procent. Därför är målområdet om infrastruktur ett avgörande verktyg avgörande för möjligheterna att uppnå övriga målområden.

För frågor som påverkar människor hälsa och levnadsvanor, finns ofta regler och riktlinjer att förhålla sig till inom samhällsplaneringen. Exempelvis grönytefaktorer eller riktlinjer för buller. Ytor och möjlighet för idrott saknar många gånger riktlinjer. Sundsvalls kommun ska därför arbeta med nyckeltal för att skapa en standard och ambition för hur idrott kan integreras tydligare i samhällsplaneringen.

Det är flera aktörer som tillsammans formar Sundsvalls kommuns fysiska utveckling. Därför krävs samsyn i hälsofrämjande samhällsplanering, vilken typ av miljö vi vill främja och varför. Det behövs dessutom samverkan för att öka nyttjandegraden på befintliga anläggningar och säkerställa att framtida anläggningar planeras för samnyttjande över dygn och årstid.

Den ökande spontanidrottstrenden leder också till högre efterfrågan på allmän tillgång till idrottsanläggningar när tider reserveras för motion och rekreation. Ett tydligt exempel är simhallar där avvägning görs mellan undervisning, breddidrott, elitidrott och motionssim. Samtidigt ser vi också ett ökat behov från föreningslivet att kunna utöva sin idrott året om. För att kunna tillgodose allmänhetens, skolans och föreningslivets behov av idrottshallar i Sundsvall krävs att det tas ett samlat grepp om vilken typ av hallar som ska finnas i området och på vilka platser. Beståndet av idrottsanläggningar måste därför planeras med föreningsidrottens, spontanidrottens och skolidrottens intressen samt utifrån möjlighet till evenemang och helhetsupplevelser. Planeringen måste också innefatta hur befintliga anläggningar ska utvecklas för att vara ändamålsenliga och attraktiva. Vidare måste också nya investeringar innefatta en plan för drift och kontinuerligt uppehåll.

I Sundsvalls kommun har vi en i vissa fall utmanande topografi. Den är kuperad vilket leder till konkurrens om stora, platta ytor. Sundsvalls kommun ska därför verka för att långsiktigt tillgodose behov om lämpliga ytor för idrott som inte kräver dyra markanpassningsåtgärder.

12.1 Mål

• I Sundsvalls kommun erbjuds invånarna bostadsnära tillgång till idrott och fysisk aktivitet. Det är enkelt, inspirerande och tillgängligt att idrotta i sin närmiljö.
• I Sundsvalls kommun finns en samsyn i utvecklingsfrågor kring fysisk aktivitet och samhällsplanering.
• Sundsvalls kommun bedriver aktiv markpolitik och strategisk, långsiktig lokalförsörjning i syfte att främja förutsättningar till fysisk aktivitet.
• Sundsvalls kommun har starka förutsättningar och etablerade rutiner för samverkan mellan förvaltningar men även med externa aktörer inom samhällsplanering.
• I Sundsvalls kommun finns goda förutsättningar till aktiv transport, ytor för distansidrott och hållbart resande till- och från idrottsanläggningar.
• Sundsvalls kommun har en infrastruktur som uppmuntrar till aktiv mobilitet.

12.2 Strategier

• Sundsvalls kommun utreder nyckeltal och standard för vilka idrottsmöjligheter som ska finnas inom en viss radie från bostäder.
• Berörda förvaltningar inom Sundsvalls kommun tar fram gemensam inventering, utvärdering och behovsanalys. I relation till detta erbjuds återkommande forum för dialog, analys, prioriteringar.
• Sundsvalls kommun utreder möjligheten att forma ett lokalt forum för samverkan kring främjande av fysisk aktivitet.
• Sundsvalls kommun genomför lokaliseringsprövningar i samband med beslut om större anläggningar och har uppdaterade schabloner i markavtryck för olika typer av anläggningar.
• Sundsvalls kommun tar fram ett förvaltningsövergripande underlag för hälsofrämjande samhällsplanering samt former för dialog och kunskapsutbyte med fastighetsbolag och andra aktörer som exploaterar i kommunen.
• Sundsvalls kommun verkar för att läka och länka rörelsestråk. Gång- och cykelnätet ska i högsta möjliga mån knytas ihop.
• Samtliga större idrottsanläggningar i Sundsvalls kommun ska vara tillgängliga med hållbara resesätt och barriärer i anslutning till idrottsanläggningar bör undvikas eller byggas bort.
• Sundsvalls kommun verkar för att lokaler och ytor kan nyttjas över förvaltningsgränserna kopplat till andra kommunala investeringar så som omkringliggande funktioner. Till exempel gång- och cykelvägar och lekplatser, parkering.
• Sundsvalls kommun verkar för tillgängliggörande av bostadsnära och skolnära skog.
• Sundsvalls kommun har återkommande möten med idrottens anläggningsgrupp för att möta morgondagens krav från idrottsrörelsen i våra anläggningar och kunna erbjuda anläggningar som är uppdaterade och funktionella.
• Sundsvalls kommun har rutiner för att säkerställa att vid nybyggnation och ombyggnation ska det utföras med inkluderings- och tillgänglighetsperspektiv.
• Sundsvalls kommun har rutiner för att säkerställa att ny- och ombyggnation tar hänsyn till de kommunala klimatmålen.

13 Genomförande och uppföljning

Uppföljning av tillämpning ska genomföras vartannat år från och med beslut 2022. Första uppföljning sker därmed 2024.

Revidering av strategins innehåll ska genomföras var fjärde år från och med beslut 2022. Första revidering sker därmed 2026.

Hur strategins ska översättas till respektive verksamhet återstår att definieras utifrån respons i remissperioden. En fråga har ställts i remissens följebrev om huruvida verksamheterna föredrar att få i uppdrag att integrera strategin i sina respektive verksamhetsplaneringar eller att upprätta handlingsplaner.

14 Intressekonflikter

Inom tvärpolitiska områden kan det uppstå intressekonflikter. Intressekonflikter uppstår då det finns motstående eller potentiellt motstående intressen. Det gör det svårare att nå målen och få genomslag för de olika frågorna. Därför behövs helhetssyn, kommunikation och samordning mellan de berörda områdena.

• Konsekvensanalyser: Ett sätt att förebygga eller bemöta intressekonflikter är att utföra konsekvensanalyser. Där synliggörs intressekonflikter och konsekvenser av olika beslutsalternativ ställs mot varandra för att ge ett välgrundat beslutsunderlag. Konsekvensanalyser bör innefatta samtliga hållbarhetsdimensioner. Exempelvis bör konfliktanalyser genomföras vid nybyggnation och andra större investeringar.
• Transparens: För att synliggöra eventuella intressekonflikter och ta beslut i linje med prioriteringar och mål är det viktigt med transparens och analys. Därför bör alla beslut som kan innebära målkonflikter lyftas till politisk beslutsnivå.
• Gemensamt forum: En ytterligare förebyggande åtgärd som rekommenderas i strategierna är att skapa ett forum för gemensam dialog, analys och samverkan med berörda aktörer på ett brett spektrum. Detta för att på så sätt kunna lyfta eventuella intressekonflikter i ett tidigt skede.

15 Bilagor

15.1 Referenser

BRIS – Barnens rätt i samhället (2020). De säger att vi inte rör på oss – Hur samhället kan ge barn bättre förutsättningar för fysisk aktivitet.

Cavill, N., Chalkley, A., Foster C., Gomersall, S., Hagströmer, M., Kelly, P., Kolbe-Alexander, T., Mair, J., McLaughlin, M., Milton, K., Nobles, J., Reece, L., Shilton, T., Smith, B. J., Schipperijn, J. (2021). Eight Investments That Work for Physical Activity. Journal of Physical Activity and Health. https://doi.org/10.1123/jpah.2021-0112

Centrum för idrottsforskning (2018). Resurser, representation och ”riktig” idrott – Om jämställdhet inom idrotten.

Faskunger, J & Sjöblom, P. (2017) Idrottens samhällsnytta – En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. FoU-rapport 2017:1.

Folkhälsomyndigheten (2021). Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande – Kunskapsstöd för främjande av fysisk aktivitet och minskat stillasittande.

Folkhälsomyndigheten (2021). Kommunfakta.

Generation pep (2021). Pep-rapporten 2021 – Coronapandemins påverkan på barns hälsa.

Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet (2022). All rörelse räknas – fem förslag för att långsiktigt främja fysisk aktivitet.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2021). Ungdomsenkäten LUPP.

Region Västernorrland (2021). Folkhälsorapport 2021 En kartläggning av befolkningens hälsa och livsvillkor i Västernorrlands län.

Sundsvalls kommun (2018). Socioekonomisk studie.

15.2 Centrala begrepp

Idrott

Gymnastik- och idrottshögskolan definierar idrott som “all fysisk aktivitet genomförd med målet att främja fysisk och psykisk hälsa, rekreation, tävlingsprestation och estetisk upplevelse”. Idrott definieras ibland inom idrottsrörelsen som kroppsövningar med fysisk aktivitet för att få motion och rekreation; ibland med tävlan enligt vissa regler.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet definieras som all typ av kroppsrörelse som ger ökad energiomsättning. I denna strategi menas fysisk aktivitet i form av lek, motion, rörelse och träning.

Motion

Motion är medveten fysisk aktivitet med viss avsikt – till exempel att ge ett ökat välbefinnande, en framtida bättre hälsa eller helt enkelt att det är skönt och roligt att röra på sig

Idrottsanläggningar

Idrottshallar och andra anlagda miljöer för idrottsutövande till exempel motionsspår, skidspår, isbanor, ridleder, utegym och konstgräsplaner.

Organiserad idrott

Ledarledd Idrott som bedrivs av idrottsförening, nätverk eller näringsidkare.

Spontanidrott

Idrottsutövning som genomförs av privatpersoner på egen hand, individuellt eller i grupp.

Rörelseförståelse (Physical Literacy)

RF definierar Rörelseförståelse handlar om hur vi skapar förutsättningar för människor att utveckla motivation, självförtroende, fysisk kompetens, kunskap och förståelse att värdera och ta ansvar för deltagande i fysisk aktivitet hela livet.

Rörelserikedom

Change the game definierar som varje människas kompetens, självförtroende och motivation till rörelse som påverkar möjligheterna att delta och interagera med andra människor i olika sammanhang.

Inkludering

Inkludering handlar om att erbjuda alla likvärdiga möjligheter att vara aktiva oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande

Tabell 1 – Folkhälsomyndighetens rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande.

Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.

Intersektionalitet

Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv som vill uppmärksamma hur relationer av överordning och underordning skapas och upprätthålls i samspel mellan bl.a. ras/etnicitet, kön/genus, funktionsvariationer, klass, ålder, sexualitet och religion. Intersektionalitet avser studiet av diskriminering och förtryck i snittet eller skärningen (engelska intersection) mellan maktrelationer.

Jämställdhet

Jämställdhet handlar om att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter och rättigheter att forma samhället och sina egna liv och förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande.

Jämlikhet

Jämlikhet innebär att alla människor oberoende av politisk, social eller ekonomisk bakgrund är lika mycket värda och behandlas likvärdigt.

*Selektering

Enligt Nationalencyklopedin betyder selektera: ”att noggrant välja ut enligt vissa förutsättningar för visst syfte”. I detta sammanhang innebär selektering att tränare eller ledare gör ett urval av de individer som anses vara bättre för stunden eller ha bättre förutsättningar än andra i en befintlig grupp. Dessa barn placeras i en specifik grupp eller i ett särskilt lag som tillförs mer resurser än övriga, till exempel utökad tränings- och tävlingstid eller speciellt utbildade tränare.

Till skillnad mot nivåanpassning där varje barn ges förutsättningar att utvecklas enligt sin nivå och ambition.

15.3 Nuläge i siffror

Stillasittande och aktivitetsgrad

År 2020 var 47 % av invånarna i Sundsvall (16-84 år) stillasittande mer än sju timmar per dag. Fler män (49 %) än kvinnor (44 %) var stillasittande.

64 % av invånarna i Sundsvall uppgav att de var fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka, vilket är i linje med de nationella rekommendationerna. Skillnaden mellan män och kvinnor är marginell.

Endast en tredjedel av alla 4-åringar i Sverige uppnår den rekommenderade graden för fysisk aktivitet på 60 minuter om dagen. Endast 44 % av pojkarna och 22 % av flickorna uppnår den rekommenderade nivån av daglig fysisk aktivitet.

Barn och unga i Sverige tar 30 % färre steg idag än för 17 år sedan. För en 14-årig pojke motsvarar det 4500 steg om dagen.

Vi lever trots detta allt längre. För äldre människor är motion och rörelse inte bara en källa till fysisk och mental hälsa utan även nödvändig för att behålla självständighet i vardagslivet. Genom att förlänga den självständiga perioden kan vård- och omsorgskostnader minska.

Ohälsotal

Ohälsotal räknas ut baserats på antal sjukdagar från arbetet. Sundsvall har högre ohälsotal än riksgenomsnittet i de yngre åldersgrupperna: 20-24, 25-34, 35-44 år. I de högre åldersgrupperna; 45-54, 55-64 år ligger Sundsvall strax under riksgenomsnittet. Sammantaget ligger Sundsvall strax över riksgenomsnittet i ohälsotal. Det finns dock skillnader i ohälsotal inom Sundsvalls kommun där områden med lägre socioekonomiska förutsättningar har högre ohälsotal. Högst ohälsotal i Sundsvalls kommun har Sundsbruk och Ljustadalen.

Självskattad hälsa

Andelen invånare i Sundsvall i åldern 16 – 84 år som skattar sin egen hälsa som bra eller mycket bra har sjunkit från 72 % till 70 % mellan åren 2016 och 2018. Kvinnor har sämre självskattad hälsa än män (67 % jämfört med 72 %), men männens har sjunkit mer.

År 2018 uppgav en mycket högre andel killar i årskurs 8 (88 %) än tjejer (61 % uppger att deras hälsa var mycket bra eller ganska bra). Motsvarande siffror för år 2 i gymnasiet var 82 % bland killarna och 59 % bland tjejerna. Noterbart är att skillnaden mellan könen är mycket större bland ungdomar än bland vuxna.

Ungdomsenkäten LUPP 2021

Tabell 2 – Sammanställning av resultat från ungdomsenkäten LUPP som genomfördes 2021.

Psykiskt välbefinnande

År 2018 hade 17 % av Sundsvalls invånare nedsatt psykiskt välbefinnande. Det innebär att kommunen befinner sig bland de 25 % sämsta i Sverige angående andelen som har nedsatt psykiskt välbefinnande. Antal suicid per 100 000 invånare var år 2014-2018 ca 6 % bland kvinnor och 12 % bland män.

Övervikt och fetma

Andelen invånare med övervikt och fetma är på en relativt hög nivå i Sundsvall.

Med övervikt menas 25 – 29,9 i BMI och fetma 30 – 39,9 i BMI. Ca 44 % av männen och 30 % av kvinnorna var överviktiga år 2015-2018. Fetman låg på 17 % för båda könen år 2020. Bland barn var övervikten cirka 19 % och fetman ca 5 % år 2018.

Föreningsverksamhet

I Sundsvalls kommun finns cirka 254 idrottsföreningar (representerade i specialidrottsförbund) med verksamhet inom 63 olika idrotter. I snitt är 1700 barn och unga i aktiviteter, årets alla dagar, i någon form av Sundsvalls idrottsföreningar.

15.4 Dialogresultat

Medborgardialog – webbenkät

En webbenkät spreds under juli, augusti, september 2021 via sociala medier och kommunala digitala skärmar, riktad till allmänheten att svara på. Totalt mottogs 819 svar. Det är en jämn könsfördelning representerad i svaren och sett till åldersgrupper står gruppen 30 – 64 år för 89 % av svaren. Av de svarande har 91 % svarat att de själva, andra i familjen eller flera i familjen är medlemmar i någon idrottsförening.

Eftersom respondenterna inte är slumpmässigt utvalda går det inte att generalisera utifrån undersökningens resultat. Det betyder dock inte att resultaten saknar värde. Resultaten är intressanta och utgör ett viktigt kunskapsunderlag i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Resultatet visar att 53 % av de svarande anser att förutsättningarna för att delta i idrott och fysisk aktivitet i Sundsvalls kommun i dagsläget är mellan 0 – 5 på en skala av 0 – 10 där 0 beskrivs som inga förutsättningar och 10 som mycket goda förutsättningar. Den mest valda nivån är 3 med 107 svar.
588 av de svaranden svarade på frågan om tillgång till information om alternativ om vilka idrottsaktiviteter och fysisk aktivitet som finns i Sundsvall, av dem bedömer 62 % att tillgången ligger mellan 0 – 5.

Resterande frågor handlar om hur viktigt de svarande tycker att det är med:

• att det finns förutsättningar för idrott och fysisk aktivitet i Sundsvall?
  • 79 % svarade 10.
• att det finns större idrottsanläggningar på utvalda platser i Sundsvall?
  • 59 % svarade 10.
• att det finns förutsättningar för idrott och fysisk aktivitet i ditt närområde?
  • 61 % svarade 10.
• att kommunen har en strategi för arbetet med idrott och fysisk aktivitet?
  • 72 % svarade 10.
• att det finns möjligheter för barn och unga att utöva fysisk aktivitet och idrott i ditt närområde?
  • 76 % svarade 10.
• att Fritidsbanken finns i Sundsvall?
  • 48 % svarade 10.

Enkäten avslutades med en fråga om svarande ville fylla i “övrigt/medskick”. Totalt fick vi 494 fritextsvar. Drygt hälften av svaren handlar om nybyggnation av fullstora idrottshallar för olika idrotter, halltider samt underhåll av befintliga hallar. Fritextssvaren har kategoriserats enligt nybyggnation, skötsel och underhåll, jämställdhet/jämlikhet/inkludering, kommunrekryterande, närmiljö, landsbygd/glesbygd/ytterområden, spontanidrott, halltider, föreningsliv och förutsättningar, idrott i skola och fritids, elitidrott, lekparker och grönytor, Fritidsbanken, information och kommunikation, bidrag, transport och samhällsplanering, övrigt/generellt/annat.

Dialog med unga – enkät och intervjuer

Dialog med barn och unga har genomförts dels i samband med Fritidsbankens sommarturné och dels genom besök på fritidsgårdar. Frågor har ställs till unga och de har fått välja om de vill fylla i ett papper med frågor eller prata fritt utifrån frågorna. Med Fritidsbanken gjordes besök i Bredsand, Granloholm, Ljustadalen, Nacksta, Stöde, Skönsberg och centrum. Besök har gjorts på fritidsgårdar i Kvissleby, Bredsand och Nacksta samt Fritid för Alla på Skönsmogården och Unga magasinets HBTQ+-café. Åldrar på svarande har varierat och inte dokumenterats. Sammanlagt har det samlats in 66 skrivna svar och fem längre samtal.

Frågorna handlar om huruvida de deltar i idrottsaktiviteter och vilka eller varför inte, hur de ser på skolidrotten och annan rörelse i skolan, vad de gör efter skolan och vad de skulle vilja göra i sitt närområde. Flera av de svarande menar att det är roligt att få testa olika idrotter, av de som ser positivt på detta lyfts främst bollsporter som exempel. Flera av de som svarade både positivt och negativt kring skolidrotten menar att de är obekväma med bedömningsmomentet och någon ger exempel på att de inte får tillräckligt med möjlighet att öva på något innan de ska bedömas inom momentet. En övervägande majoritet svarar att de umgås med vänner på rasterna och att de främst sitter inne. På frågan om vad de gör efter skolan svarar de flesta av de som är föreningsaktiva att de tränar eller gör läxor. Nästan alla svarande säger att de umgås med vänner, pluggar eller kollar på telefonen, plattan, datorn eller TVn efter skolan. På frågan angående vad de skulle vilja göra i sitt närområdet är det flera som svarar “vet inte” men uttrycker övergripande nöjdhet med utbudet i sitt närområde. På följdfrågor önskar några bättre tillgång till ytor att bara umgås med vänner eller idrottsspecifika planer.

Föreningsdialog – gruppträffar

Två gruppträffar har genomförts med lokala idrottsföreningar. Inbjudan skickades ut via RF-SISU Västernorrland. Träffarna hade samtalsledare från RF-SISU Västernorrland och samtliga grupper hade en representant från Sundsvalls kommun som också antecknade. På de två dialogträffarna deltog följande: 17 olika idrottsföreningar och 2 SDF, totalt 29 personer. Totalt medverkade 12 olika idrotter.

Frågor för diskussionen var:

• Vart tror ni att svensk föreningsidrott kommer vara om 5, 10, 15 år?
• Vilken betydelse tror ni att föreningsidrott kommer att ha i framtiden?
• Forskning pekar på en polarisering inom föreningsidrotten. Barn och unga, speciellt flickor, i socioekonomiskt svaga områden är mindre föreningsaktiva än barn och unga i andra områden. Vad skulle kommunen kunna göra för att förbättra förutsättningarna i dessa områden, särskilt för flickor?
• Vad tror ni att er förening och föreningsidrotten kommer behöva göra, och hur kan kommunen stödja, för att ni i framtiden ska nå era målsättningar?

Samtliga representanter var eniga om att det blir allt svårare att rekrytera ideellt engagemang, både sett till ideellt ledarskap och styrelseroller. Idrottsrörelsen ser internationellt en trend av ökad kommersialisering även inom breddidrotten, en bild som delas även i Sundsvall. Trenden tyder på ökande kommersialisering och arvoderade tjänster vilket potentiellt leder till högre avgifter i föreningarna och därmed ytterligare segregering. Särskilt föreningar på landsbygden har allt svårare att rekrytera ideella och att erbjuda ett brett utbud av idrotter.

Föreningarna upplever att ökade krav på administration påverkar det ideella engagemanget negativt och ser därför ett behov av stöd från RF-SISU Västernorrland och Sundsvalls kommun för att se över möjligheter till samverkan kring administration. Föreningarna uttrycker också behov av mer kontakt och dialog med Sundsvalls kommun, dels för att främja ömsesidig förståelse men också för att skapa samsyn och forum för dialog.

Trots utmaningar ser föreningarna att idrottsrörelsen har en allt viktigare roll i ett samhälle med ökat stillasittande och ensamhet. Idrott kan vara en arena för fysisk aktivitet men också en mötesplats och gemenskap, inte bara för aktiva utan även anhöriga och åskådare. Föreningarna ser också potential i ökad samverkan med skolan.

Det behov som samlar de ovan beskrivna exemplen är behovet av forum för dialog och samverkan, både mellan Sundsvalls kommun och föreningslivet men även föreningarna emellan.

Allt underlag och material som samlats in under dialogprocessen finns dokumenterad och kommer att nyttjas som underlag i det fortsatta arbetet med idrottspolitik.

15.5 Översikt berörda förvaltningar per målområde

Förslag definieras efter remissperiod.

15.6 Idékatalog

Formuleras efter remissperiod. Ingår ej i beslutsunderlaget.

Här finns beslutat projektdirektiv för idrottspolitisk strategi som besluts i Kultur- och fritidsnämnden

Projekt: Idrottspolitisk strategi, diarienummer KFN-2020-00296.
Beställare: Kultur- och fritidsnämnden, Jonas Walker, kultur- och fritidsdirektör
Version: 0.1
Skriven av: Jonas Walker Datum 2020-04-02
Godkänd av: Kultur- och fritidsnämnden 2020-12-16

0.1 2020-04-02 Första version av arbetsdokument Jonas Walker
Beslutad 2020-02-12 Idrottspolitisk strategi, uppdrag från nämnden att ta fram projektdirektiv Kultur-och fritidsnämnden, KFN-2020-00044

2 Inledning

Projektet handlar om att ta fram en idrottspolitisk strategi som ska vara vägledande för kommunens beslut och prioriteringar inom området. Det är att likställa med dokument inom andra politikområden såsom kulturpolitisk strategi, Natur- och friluftsplan, kultur och så vidare.

2.1 Bakgrund

Ett ”Idrottspolitiskt program” togs fram och antogs av kultur och fritidsnämnden 2005-04-25. Efter valet 2006 fattade nämnden beslut att alla tidigare beslutade planer skulle upphöra att gälla. Efter det har Sundsvall inte haft något specifikt dokument som anger kommunens viljeinriktning inom idrott och motion. I samband med Mål-och resursplan 2013 gavs kultur-och fritidsnämnden ett uppdrag ”Idrottspolitisk i fokus” (F&K 2013:6). Uppdraget formulerades såhär: ”Ett helhetsgrepp behöver tas när det gäller idrottspolitiken och politiken behöver göra en samlad strategi som ska omfatta både elit- och ungdomsidrott. Sundsvall är en idrottsstad som lockar många idrottsintresserade människor att studera och verka i staden. En idrottspolitisk plan ska tas fram under planperioden. Planen ska tas fram i samråd med idrotten.”
Kultur- och fritidsnämnden beslutade 2020-02-12 att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett projektdirektiv och budget för arbetet med en idrottspolitisk strategi. Beslut om direktiv och budget ska fattas av nämnden.

2.2 Verksamhetens övergripande mål och strategier

Kommunen har i början av året antagit en ny vision “Tillsammans släpper vi skaparkraften fri och bygger ett hållbart Sundsvall med plats för alla.” Till visionen kopplas förhållningsätten välkomnande, nyfikna och pålitliga som ska ge vägledning i hur vi ska jobba. Detta är såklart en generell vägvisare i arbetet med idrotts- och fritidsverksamheten i kommunen. De konkreta målsättningarna kopplat till det idrottspolitiska området finns dock endast i de tvååriga mål- och resursplanerna. I Sundsvalls kommuns mål- och resursplan för 2021-2022 med plan för 2023-2024 är prioriteringen att alla sundsvallsbor ska ha likvärdiga förutsättningar att leva ett bra liv det huvudsakliga målet för perioden.

Under rubriken Möjligheter till aktiv fritid slås fast att genom att erbjuda ett stort och varierat utbud av kultur- och fritidsmöjligheter skapas
livskvalitet för medborgarna och vi gör Sundsvall till en attraktiv kommun att både bo i och besöka. Särskilt barn och ungdomars möjligheter att ta del av idrottsaktiviteter framhålls som den viktigaste uppgiften för den kommunala idrottspolitiken. Därför ska kommunen arbeta aktivt för en bättre tillgänglighet och närhet till idrott i hela Sundsvall. Även föreningslivets betydelse och behovet av moderna lokaler för skola, idrott och fritid lyfts fram i dokumentet. Projektet med att ta fram en idrottspolitisk strategi skulle skapa större långsiktighet i de politiska prioriteringarna och ge tydligare signaler till förvaltningar och bolag om vad kommunkoncernen behöver fokusera på både på kort och på lång sikt.

3 Beställare

Kultur- och fritidsnämnden, Jonas Walker, kultur- och fritidsdirektör.

4 Mål

4.1 Effektmål och nyttor

Genom att ta fram en idrottspolitisk strategi skapas långsiktighet i kommunens idrottspolitiska satsningar. Det kan förväntas ge bättre avvägda beslut och kostnadseffektivare verksamhet. Beroende på vilka prioriteringar som görs i strategin kan det i förlängningen ge effekter som bättre folkhälsa, en attraktivare kommun, social utjämning, en jämlikare och jämställd folkrörelse.

4.2 Projektmål

Projektets mål är att ta fram ett förslag till idrottspolitisk strategi för hela kommunorganisationen.

5 Avgränsningar

Strategin är avgränsat till att behandla hur organisationen Sundsvalls kommun ska arbeta med frågor inom det idrottspolitiska området knutna till det geografiska området Sundsvalls kommun.
Lokal och anläggningsfrågor är viktiga idrottspolitiska förutsättningar som strategin behöver beröra. Syftet är dock inte att ta fram underlag och prioriteringar för investeringar i enskilda lokaler och anläggningar, eller ta ställning till hur idrottens behov ska mötas utan snarare att ta fram principer för hur kommunen ska arbeta med dessa frågor.

6 Utgångspunkter

Den nationella idrottspolitiken baseras på tre grundstenar: folkhälsa, fri och självständig folkrörelse och kommersiell underhållningsidrott. Denna indelning är en självklar utgångspunkt för att ta sig an frågorna även på det kommunala planet. Hur staten väljer att stödja idrottsrörelsen är också av intresse och kan utläsas i det mål och syfte riksdagen fastställt för statsbidraget till idrotten.

Där fastslås bland annat att syftet är att ge möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa samt att stödja en fri och självständig idrottsrörelse. Statsbidraget för barn och ungdomar ska enligt riksdagens beslut lämnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv.
Riksidrottsförbundet och idrottens egen målsättning är också en viktig utgångspunkt för projektet. Idrotten har i dokumentet Strategi 2025 tagit ställning till att utveckla föreningsverksamheten med fokus på delaktighet, engagemang. Att idrotten ska vara inkluderande för alla, jämställd, ledarskapet gott och alla får plats att idrotta utifrån sina villkor oavsett ambition, ålder, kön, prestationsnivå eller andra förutsättningar.
Projektet ska förutom detta utgå från tillgängliga kartläggningar, forskning och statistik på området. Till exempel finns relevant kunskap på Centrum för idrottsforskning, Ung livsstil, ETOUR, Riksidrottsförbundet, Folkhälsomyndigheten, SCB etc. Kunskapsbilden kan behöva kompletteras med mer lokala perspektiv.

7 Intressenter

Västernorrlands idrottsförbund, kommunens nämnder, förvaltningar och bolag, idrottsföreningar, Region Västernorrland.

8 Beroenden

Projektet är beroende av att utredningsresurser både ekonomiska och personella kan avsättas inom förvaltningen i tillräcklig omfattning under projekttiden.
Projektet är beroende av att medarbetare på andra förvaltningar samt externa aktörer avsätter tid i tillräcklig omfattning för dialogmöten och arbetsgrupper.

9 Påverkan

Projektet kan komma att påverkas av eventuella nya politiska målsättningar samt förändrade budgetförutsättningar under projektperioden.

10 Risker

Lågt engagemang och intresse från andra aktörer inom kommunen
Bedömning: Låg risk, men kan påverka projektets resultat.
Åtgärd: Tydlig kommunikation kring syfte och mål med projektet.

Covid-19 pandemin.
Bedömning: Risk att möten och utbildningar inge kan genomföras.
Åtgärd: Anpassning mot gällande regler och rekommendationer för pandemin. Möten och utbildningar via Skype eller i mindre grupper. Omfattning påverkas av andras beslut.

11 Tidplan

Utöver lönekostnader för ordinarietjänster tillsätts en projektledare externt på heltid i 12 månader. Fördelat 10 månader 2021 och 2 månader 2022. Dessutom totalt 105 tusen kronor för kartläggning av statistik, kunskap och forskning samt framtagning av remissunderlag.

13 Organisation

2021

Styrgrupp:
Utses av förvaltningsdirektör kultur och fritid.

Arbetsgrupp:
Projektledare 10 månader 100%
Idrotts- och fritidschef. 12 månader 20%
Utredare kultur och fritid. 12 månader 20%
Berörda förvaltningar utifrån behov och möjlighet X%

2022

Styrgrupp.
Utses av förvaltningsdirektör kultur och fritid.

Arbetsgrupp:
Projektledare 2 månader 100%
Idrotts- och fritidschef. 8 månader 15%
Utredare kultur och fritid. 8 månader 15%
Berörda förvaltningar utifrån behov och möjlighet X%

Referensgrupp och dialoggrupper

Sätts samman med olika intressegrupper och beslutsfattare utifrån utredningsfas.

14 Finansiering

2021

Projektledare. Tillsätts externt XXX tusen kronor
Finansieras inom förvaltningens ram för utredningar och uppdrag

Idrotts och fritidschef XXX tusen kronor
Finansieras inom ordinarie tjänst

Utredare kultur och fritid XXX tusen kronor
Finansieras inom ordinarie tjänst

Andra deltagare inom andra förvaltningar och bolag XXX kronor
Finansieras inom respektive förvaltnings bolags ram

Övriga kostnader 75 tusen kronor
Finansieras inom förvaltningens ram för utredningar och uppdrag

2022

Projektledare. Tillsätts externt XXX tusen kronor
Finansieras inom förvaltningens ram för utredningar och uppdrag

Idrotts och fritidschef XXX tusen kronor
Finansieras inom ordinarie tjänst

Utredare kultur och fritid XXX tusen kronor
Finansieras inom ordinarie tjänst

Andra deltagare inom andra förvaltningar och bolag XXX tusen kronor
Finansieras inom respektive förvaltnings bolags ram

Övriga kostnader 30 tusen kronor
Finansieras inom förvaltningens ram för utredningar och uppdrag

15 Kvalitetssäkring

Projektet redovisas fortlöpande enligt upprättad projekt- och tidplan till projektets styrgrupp.

16 Övertagande och acceptans

Kultur- och fritidsnämnden godkänner efter remissförfarande förslag till idrottspolitisk strategi

17 Övriga direktiv