Sundsvall ska som första kommun testa magnetmodellen – för att behålla och attrahera fler sjuksköterskor

Sundsvall ska som första kommun i Sverige testa magnetmodellen inom hälso- och sjukvården. Testet kommer göras inom ramen för ett treårigt samverkansprojekt tillsammans med Mittuniversitet.

– I tidigare projekt där magnetmodellen använts har man sett att sjuksköterskorna blir mer självständiga, trivs med sitt arbete och väljer att stanna kvar inom organisationen. Samtidigt som brukarnöjdheten och vårdkvaliteten ökat. Nu vill vi testa hur modellen kan användas inom kommunal hälso- och sjukvård. På så vis skapar vi en attraktiv och lärande arbetsplats med goda förutsättningar för vårdkvalitet, säger Ing-Britt Madsen, verksamhetschef Hälso- och sjukvård, vid Vård- och omsorgsförvaltningen på Sundsvalls kommun.

Fokus på kompetensförsörjning och arbetsmiljö

Magnetmodellen är en organisationsmodell inom hälso- och sjukvården från USA. Modellen bygger på framgångsfaktorer som identifierats vid sjukhus där man lyckats behålla erfarna och kompetenta sjuksköterskor. Detta trots att andra sjukhus i samma områden inte gjort det. Framgångsreceptet har visat sig vara att ta tillvara och stärka omvårdnadskompetensen i verksamheten – på alla nivåer – samt förbättra arbetsmiljön. I Sverige har hittills tre sjukhus gått in i magnetmodellen i projektform: Uppsala, Kalmar och Malmö.

I samverkansprojektet mellan Sundsvalls kommun och Mittuniversitetet kommer fokus vara att ta reda på vilka förutsättningar, utmaningar och hinder som finns inom kommunal hälso- och sjukvård för att uppnå en likvärdig standard som på ett magnetsjukhus.

– Vi vill bland annat se hur ledare kan stödjas för att öka sjuksköterskors inflytande, livslånga lärande och kompetensutveckling. Vi vill också möta utmaningarna mycket tidigare genom att identifiera hur sjuksköterskestudenters handledning kan optimeras, säger Marie Häggström, docent vid Institutionen för hälsovetenskaper och projektledare.

Sjuksköterskor viktiga för Sundsvalls tillväxt och välfärd

Kompetensförsörjning är den enskilt största begränsade faktorn till tillväxt. Och därför ett prioriterat område i kommunens arbete med att öka Sundsvalls tillväxttakt och skapa 5 000 nya jobb till 2030. Det är en grundförutsättning för att utveckla vår välfärd. Sjuksköterskor är en stor yrkesgrupp där omsättningen av personal är bekymmersamt hög i hela landet – och därför viktig i sammanhanget.

– Idag är drygt tio procent av sjuksköterskorna inom kommunala hälso- och sjukvård stafettsjuksköterskor och det råder en missgynnsam konkurrenssituation mellan länets vårdgivare, och kommuner, där det ofta handlar om lönen som medel för att få sjuksköterskor att välja just dig som arbetsgivare. Det vill vi ändra på. Vi vill att du ska välja Sundsvalls kommun i första hand för en god arbetsmiljö och trivsel – och välja att stanna av samma anledning, berättar Ing-Britt Madsen, verksamhetschef för Hälso- och sjukvård vid Vård- och omsorgsförvaltningen på Sundsvalls kommun.

Ing-Britt tror att samverkansprojektet kan ge ringar på vattnet och därmed bidra till kommunens arbete med kompetensförsörjning i ett större perspektiv.

– Vi ser att projektet har stor potential att stödja kommunens kompetensförsörjning för framtiden samt att stärka lednings- och medarbetarskapet på lång sikt. Förhoppningen är också att studiens resultat ska vara överförbar till andra delar av offentlig sektor, säger hon.

Samverkansprojektet ingår i programmet Framtidens Välfärd: Vård och skola. I programmet är Sundsvalls kommun är en av fem kommuner i Västernorrlands län som samverkar med Mittuniversitetet för att skapa en ny forskningsmiljö inom välfärdssektorn.