Hur går det till när du söker bygglov eller vill göra en anmälan?

Innan du söker lov eller gör en anmälan är det bra att ta reda vilka förutsättningar som finns.

Ta reda på vilka regler som gäller för ditt område

Nästan alla stadsdelar inom Sundsvalls kommun har en detaljplan. Det innebär att det finns regler om vad och hur du får bygga i området. Du kan söka efter din adress eller din fastighet iSundsvalls detaljplanekarta (öppnas i nytt fönster) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Vissa detaljplaner är skrivna för länge sedan och kan vara svåra att förstå. Kontakta gärna oss på bygglovavdelningen så hjälper vi dig.

Strandskydd kan vara aktuellt oavsett om du behöver bygglov eller inte

Tänk på att även ett litet vattendrag såsom ett dike eller en liten bäck kan vara strandskyddat.

Strandskydd.

Kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer

Vissa områden i kommunen är skyddade av olika anledningar, exempelvis kan en byggnad vara kulturhistoriskt intressant.

Byggnadsvård och kulturmiljö

Kan jag bygga något på annans mark eller riva en bärande vägg i min bostadsrätt?

Om inte du står som ägare av en fastighet (tomt/mark), hus eller lägenhet (gäller även om det är en bostadsrätt) måste du ha ägarens eller föreningens godkännande för att exempelvis riva en bärande vägg, sätta upp en skylt eller bygga ett plank på tomten.

Var går min tomtgräns?

Om din tomtgräns inte är tydligt utsatt kan du beställa en karta eller ritning via lantmäterikontoret. De kan även hjälpa till att mäta upp fastigheten (tomten/marken). Tänk på att tomtgränserna som nämns i detaljplanekartan inte alltid är korrekta. Sundsvalls detaljplanekarta (öppnas i nytt fönster) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det kan bland annat bero på att fastighetsgränsen mätts ut via flygfoto. Finns det minsta osäkerhet bör du kontakta lantmäterikontoret för en korrekt mätning: Lantmäterikontoret

Vad kostar bygglovet?

Olika bygglov kostar olika mycket. Avgifternas storlek har beslutats av kommunfullmäktige. Om du inte förstår vad kostnaden blir för ditt projekt kan du kontakta en bygglovhandläggare.

Avgifter och taxor

Måste jag fråga mina grannar?

Prata alltid med dina grannar. Även om ditt byggprojekt följer detaljplanen och du har lagen på din sida, är det alltid rätt att prata med grannarna om sitt byggprojekt. Byggprocessen går snabbare och smidigare när den som ska bygga har pratat med grannarna redan när bygget planeras. Det minskar risken för att ditt bygglov överklagas. Ditt byggprojekt får enligt plan- och bygglagen inte innebära en ”betydande olägenhet”, det vill säga vara till stort besvär för grannarna. Det betyder att du ska visa hänsyn till grannarna med exempelvis skuggor, insyn eller försämrad utsikt.

Kan jag inte göra som man gjorde förr - måste jag följa nya lagar och regler?

Ofta frågar vi kanske någon vi känner om hur de gjorde med sitt byggprojekt inför att vi planerar vårt eget. Men lagar och regler ändras allt eftersom och det är viktigt att du tar del av de regler som gäller nu för att inte göra fel. På Boverkets hemsida kan du läsa mer om både lagar och regler som gäller idag och om äldre bestämmelser.

Vi har samlat fler olika åtgärder på vår sida Exempel på byggprojekt Om du inte hittar ditt byggprojekt där kan du kontakta oss för mer information.

Om du ska bygga nära ett vattendrag måste du ansöka om dispens från strandskyddet

Ibland behövs vare sig bygglov eller en anmälan, men däremot dispens från strandskyddet. Kontakta oss om du är osäker på vad som gäller. Tänk på att även en liten bäck eller ett dike kan vara skyddat.

Strandskydd.

När ansökan kommit in till bygglovavdelningen händer detta

Handläggaren går igenom ditt ärende

Inom en vecka har ditt ärende påbörjats. Handläggaren bedömer först om din ansökan är komplett, det vill säga att din ansökan innehåller alla handlingar som behövs. Dessutom tittar handläggaren på om handlingarna är fackmannamässigt utförda, det vill säga att de är skalenliga och måttsatta. Om något saknas eller behöver förtydligas kommer handläggaren att kontakta dig.

Exempel på byggprojekt

Bygglovhandlingar, termer och exempelritningar

När bygglovet eller anmälan är korrekt granskas den

Handläggaren granskar din ansökan när den är komplett och alla handlingar som behövs har kommit till bygglovavdelningen. Granskningen innebär att handläggaren kontrollerar om ansökan följer de bestämmelser som finns och om den uppfyller de allmänna kraven på utformning enligt plan- och bygglagen. Om bestämmelserna och/eller kraven på utformningen inte uppfylls, exempelvis att en detaljplan för ett område inte tillåter ditt byggprojekt, kontaktar handläggaren dig. Ett beslut om du får bygglov eller inte skickas sedan till dig inom 10 veckor.

Yttranden från grannar eller andra sakägare

Vid vissa ansökningar behöver andra få tycka till om ditt projekt, så kallade berörda sakägare (exempelvis grannar). I vissa fall känner man inte till alla som kan vara berörda av ett projekt, det kan till exempel gälla ett större byggprojekt där allmänheten berörs på ett mer omfattande sätt. För att även nå ut till dem, kungörs (meddelas) ansökan via dagspressen, Sundsvalls Tidning och Post- och inrikes tidningar (öppnas i nytt fönster) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Ytterligare yttranden betyder alltså att personer som berörs av bygglovet ska få möjlighet att framföra sina synpunkter. Om något av detta behöver göras kan bygglovprocessen behöva förlängas.

Ett beslut kan innebära att lovet eller anmälan beviljas eller att den har blivit avslagen. Beslutet om bygglov fattas inom tio veckor från att ansökan är komplett. En anmälan ska hanteras inom fyra veckor. I vissa fall kan andra omständigheter göra att det krävs längre tid än de veckor som gäller för de olika ärendena för att man ska kunna fatta beslut, då kontaktar vi dig om möjlig förlängning av bygglovprocessen. Om vi har begärt kompletteringar och inte fått in dem, kan vi komma att avvisa ansökan.

När du fått ditt bygglov måste du vänta i fyra veckor vilket är en så kallad verkställandetid oavsett om du har fått startbesked eller inte. Detta gäller endast lovärenden, inte anmälan. Det innebär att det under fyra veckor finns en möjlighet att överklaga beslutet.

Handläggaren beviljar eller avslår

Oftast är det handläggaren själv som fattar beslut om bygglov. I vissa fall fattas beslutet av stadsbyggnadsnämnden. Det är stadsbyggnadsnämndens delegationsordning som styr vilka beslut som kan tas av handläggare och vilka beslut som ska tas av politikerna i nämnden. Om bygglovsärendet ska till stadsbyggnadsnämnden kan processen förlängas för att handläggaren ska skriva ett särskilt förslag till beslut, ledamöterna i nämnden ska sätta sig in i ärendena och det ska anpassas till sammanträdesdatumen som är ca en gång per månad.

Beslutet om bygglov annonseras alltid

Bygglov beslutade enligt nya plan- och bygglagen (SFS 2010:900) annonseras i Post- och inrikes tidningar (öppnas i nytt fönster) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och skickas till kända sakägare (berörda personer). Om ingen har överklagat inom fem veckor, vinner beslutet laga kraft.

Betalningen, när kommer fakturan?

Faktura för bygglovet skickas efter beslutet. Även avslag och avvisade ansökningar kostar. Även om du återtar din ansökan innan beslut har fattats tillkommer administrativa kostnader.

Avgifter och taxor

Ett bygglov betyder inte alltid att du får påbörja ditt arbete. För det krävs ett startbesked. Du måste gå igenom flera steg innan du kan påbörja ditt byggprojekt. I vissa enklare byggprojekt får du ditt startbesked i bygglovet och då får du påbörja ditt bygge.

Innan projekt- och byggstart behöver du få ett skriftligt startbesked från din handläggare. I vissa enkla bygglovsärenden ingår startbeskedet i bygglovet. När du fått ditt bygglov måste du vänta i fyra veckor vilket är en så kallad verkställandetid oavsett om du har fått startbesked eller inte. Det innebär att det under fyra veckor finns en möjlighet att överklaga beslutet. Efter den perioden är det bara att sätta igång. Observera att du även behöver ett startbesked när du gjort en anmälan.

Du behöver känna till vem som har vilket ansvar när du ska bygga. Läs om vilka roller och ansvar olika personer har för att vara säker på att rätt kunskap finns inom projektet och för att veta vad du som bygglovssökande (byggherre) har för eget ansvar.

Byggherre, den som beställer bygget

Byggherre är den person som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Det betyder exempelvis att det är du som beställer ett byggarbete som är byggherre, inte entreprenören eller byggaren/byggfirman som gör själva arbetet.

Entreprenör

En entreprenör är normalt sett den som utför arbetet i ett projekt. Entreprenören är ofta anlitad av byggherren. En entreprenör kan till exempel vara ett företag som utför byggarbeten.

Kontrollansvarig

En kontrollansvarig (KA) arbetar på uppdrag av byggherren. KA skall upprätta en kontrollplan och sedan ska byggherren låta utföra kontrollerna. Enligt Plan- och bygglagen ska en KA ha kunskap, erfarenhet och lämplighet för sitt uppdrag och dessutom vara certifierad. Den kontrollansvarige ska ha en självständig ställning i förhållande till en som utför de arbeten som ska kontrolleras. Det betyder till exempel att han eller hon inte får vara nära släkt med den som utför åtgärden eller arbeta inom samma företag som den som utför åtgärden.

Du kan läsa mer om kontrollansvarig på Boverkets hemsida: Boverket, Kontrollansvariga, öppnas i nytt fönster Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontrollansvarigs uppgifter:

1. se till att kontrollplanen och bestämmelser och villkor följs
2. informera byggherren om avvikelser och vid behov även informera kommunen
3. delta i tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller, och vid byggnadsnämndens platsbesök samt dokumentera sina besök och iakttagelser
4. skriva ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked

Kontrollansvarig behövs inte när:

• åtgärder och byggen som inte kräver bygglov eller anmälan
• små ändringar i en- eller tvåbostadshus: exempelvis ny- och tillbyggnader upp till 15 kvadratmeter (exempelvis inglasning av altan, växthus, kolonistugor, garage eller bastu), takkupor, balkonger
• små ändringar i flerbostadshus eller verksamheter: exempelvis ny- och tillbyggnader upp till 20 kvadratmeter, enstaka inglasning av balkong, återvinningsstationer, skärmtak (regnskydd), eldstad eller rökkanal
• byte av färg eller andra ärenden som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, förutsatt att byggnaden inte är en kulturhistorisk värdefull byggnad
• skyltar
• rivning av små byggnader där det inte uppkommer miljöfarligt avfall
• markåtgärder större än +/- 0,5 meter

Du kan läsa mer om kontrollansvarig på Boverkets hemsida: Boverket, Kontrollansvariga, öppnas i nytt fönster Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En kontrollplan är det samlade dokument som beskriver den kontroll som en byggherre ska utföra i ett byggprojekt för att uppfylla bestämmelserna i Plan- och Bygglagen. Kontrollplanen ska anpassas till byggherrens kompetens och objektets svårighetsgrad. Kontrollen kan göras på olika sätt: Genom egenkontroll eller av fristående sakkunniga.

Boverket, Kontrollplan, Öppnas i nytt fönster Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En kontrollplan ska alltid innehålla uppgifter om:

• vilken kontroll som ska ske i det aktuella projektet
• vem som utför kontrollen
• vilka intyg och andra handlingar som ska lämnas in till bygglovsavdelningen
• vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden
• vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och vid vilken etapp
• tidpunkter för eventuella etapper i arbetet

Kontrollplan före enklare projekt

För enklare projekt ska förslag till kontrollplan lämnas in redan i bygglovskedet. På så sätt kan man få ett snabbt startbesked. Se länk nedan för exempel på hur en kontrollplan kan se ut.

Boverket, Kontrollplan, Öppnas i nytt fönster Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Exempel på enkla åtgärder

• små ändringar i en- eller tvåbostadshus: exempelvis ny- och tillbyggnader upp till 15 kvadratmeter (exempelvis inglasning av altan, växthus, kolonistugor, garage eller bastu), takkupor, balkonger.
• små ändringar i flerbostadshus eller verksamheter: exempelvis ny- och tillbyggnader upp till 20 kvadratmeter, enstaka inglasning av balkong, återvinningsstationer, skärmtak(regnskydd), eldstad eller rökkanal.
• byte av färg eller andra ärenden som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, förutsatt att byggnaden inte är en kulturhistorisk värdefull byggnad.
• skyltar
• rivning av små byggnader där det inte uppkommer miljöfarligt avfall.
• markåtgärder, större än +/- 0.5 meter

För projekt som inte listats under "enkla åtgärder" ska förslaget till kontrollplan lämnas in före det tekniska samrådet. För att samrådet ska ha så hög kvalitet som möjligt vill vi gärna att materialet kommer in fem arbetsdagar i förväg, så att handläggaren hinner läsa in sig.

Beslut om kontrollplan fattas av handläggaren i samband med det tekniska samrådet, eller i samband med bygglovbeslutet för enkla åtgärder.

Innan byggstart behövs i vissa fall ett tekniskt samråd då man går igenom förutsättningarna för ett byggprojekt. Tid och datum beslutas tillsammans med din bygglovinspektör.

Det tekniska samrådet ska genomföras för sådana projekt som behöver en kontrollansvarig, om det inte är uppenbart onödigt. Byggherren kan också begära eller efterfråga tekniskt samråd.

Under samrådet går ni igenom följande:

• arbetets planering och organisation
• byggherrens förslag till kontrollplan samt övriga handlingar och dokument som byggherren lämnat in
• eventuellt farligt avfall
• behovet av platsbesök eller andra tillsynsåtgärder
• behovet av ett färdigställandeskydd
• behovet av utstakning
• behovet av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked
• behovet av ytterligare möten

Bygglovinspektören informerar om vilka tillstånd från andra myndigheter som kan behövas och för protokoll från mötet.

Boverket, Tekniskt samråd, Öppnas i nytt fönster Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När projektet eller bygget pågår kan bygglovinspektören komma att besöka byggplatsen. Det är inte heller ovanligt med förändringar i själva bygget.

Vid det tekniska samrådet har det bestämts om det krävs ett arbetsplatsbesök och när det är lämpligt. Bygglovinspektören i ärendet kontrollerar på plats om bygget eller projektet följer kontrollplanen och det givna bygglovet.

Ett arbetsplatsbesök ska alltid göras om startbeskedet avser ett stort eller komplicerat byggprojekt eller om byggnadsnämnden och byggherren vid det tekniska samrådet har kommit överens om ett arbetsplatsbesök.

Det är vanligt att man under byggets eller projektets gång kommer på förändringar man vill göra. Innan du genomför ändringar i förhållande till bygglovet ska du kontakta din bygglovshandläggare eller bygglovinspektör. Om bygglovet inte följs och inget nytt beslut finns räknas det som olovligt byggande, eller svartbygge.

• Olovligt byggande, svartbygge
• Boverket, Olovligt byggande, Öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Är ändringen så stor att den i sig själv skulle behöva bygglov, behövs ett nytt beslut. Ett exempel är om en byggnad ska göras större, högre eller med en ändrad placering. Även ändringar i hur du vill placera fönster och andra detaljer behöver normalt ett nytt beslut.

Innan det är dags att flytta in eller inviga behövs ett slutbesked.

Slutbesked

Innan det är dags att flytta in i ditt nybyggda hus eller börja använda det du byggt behövs ett slutbesked. Ett slutbesked är ett beslut från bygglovsavdelningen att byggnader och anläggningar som fått startbesked nu får tas i bruk och användas. Slutbeskedet är ett godkännande att ett eller flera byggen eller projekt kan anses slutförda. Innan du har fått ett slutbesked får du inte börja använda byggnaden eller projektet.

Ritningar och handlingar för slutbesked finns redovisat i startbeskedet.

Exempel på ritningar och handlingar:

• kontrollerad och signerad kontrollplan
• utlåtande (skriftligt omdöme) från kontrollansvarig
• intyg från en eller flera sakkunniga

Boverket, Slutbesked, Öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om du som sökande eller som berörd sakägare (exempelvis granne) inte är nöjd med ett beslut kan du överklaga det.

Överklagandet ska ske inom tre veckor från att du fick ta del av beslutet.

Så här överklagar du:

• När du skriver överklagan ska du tala om vilket beslut som du vill överklaga, varför du tycker att beslutet ska ändras och vilken ändring du vill ha. Kom ihåg att ange fastighetsbeteckning.
• Skicka med handlingar och annat som du tycker stödjer din uppfattning.
• Skriv under överklagan och uppge namn, personnummer, postadress och telefonnummer.
• Om du anlitar ombud, ska du skicka med fullmakt för ombudet.

När du vill överklaga ett beslut ska du skriva till Länsstyrelsen men skicka överklagan till adressen: Stadsbyggnadsnämnden, 851 85 Sundsvall.

Handläggaren bedömer om överklagandet har kommit in i rätt tid och om så är fallet skickas överklagandet vidare till Länsstyrelsen. Det är Länsstyrelsen som handlägger själva överklagandet.