För att du som matgäst ska kunna påverka och vara delaktig i maten och m måltidsmiljön finns matråd på varje skola. Det innebär att klassrepresentanter kontinuerligt träffar måltidspersonal i samtal om mat, miljö och utveckling. Måltidspersonalen är även tillgänglig i skolrestaurangerna under lunchen och har gärna dialog med matgästerna. Utöver det finns på en del skolor förslagslådor och åsiktstavlor som möjliggör för matgästen att tycka till. Vissa skolor skickar ut enkäter och ordnar klassrumsbesök där kockar berättar om verksamheten och lyssnar till elevernas åsikter.

Det är viktigt för oss att lyssna på matgästernas önskemål och åsikter, samtidigt som vi informerar om de mål och riktlinjer vi har att förhålla oss till. På så vis skapar vi förståelse för varandra och utvecklar måltiderna tillsammans. Vi välkomnar matgäster att besöka oss i köken och samarbetar gärna med pedagoger i syfte att främja vårt uppdrag.

Hållbarhet för Sundsvalls mat och måltider betyder att vi ska servera måltider som är bra för både människan och planeten.

Mer information om verksamhetens hållbarhetsarbete finns att ta del av på sidan Hållbarhet.

Att producera vegetabiliska livsmedel genererar lägre koldioxidutsläpp än produktion av köttprodukter. De livsmedelsval vi gör påverkar huruvida vi når uppsatta mål. Dessutom bör vi äta mer mat från växtriket och mindre kött, då det är bättre för vår hälsa. Maten i förskola och skola är inte bara viktig för att ge barn och elever energi för att lära, utan även för att ge en grund för hälsosamma och hållbara matvanor.

Livsmedel genererar stora klimatavtryck och en övergång till mera närodlat och ekologiskt minskar klimatavtrycket. Hur mycket ekologiska och närproducerade livsmedel som ska köpas in styrs av kommunövergripande politiskt beslutade mål. Vi följer kontinuerligt upp andelen ekologiska och närproducerade inköp för att följa utvecklingen.

Att välja svenska livsmedel gör att vi minskar transportsträckorna samtidigt som vi stöttar de svenska bönderna och gynnar inhemsk livsmedelsproduktion. Vi prioriterar att köpa livsmedel från Sverige och ställer till exempel krav vid upphandling att kött ska väljas med motsvarande nivå av djurskydd som det som ställs på svensk produktion. Detta på grund att vi vet att svensk djurskyddslag har högre standard än många andra länder. År 2023 kom ca 90% av inköpta animalier (kött, fågel, mejeriprodukter och ägg) från Sverige.

I takt med att utbudet av produkter gjorda av svenska baljväxter ökar kan vi allt eftersom ersätta den importerade sojan i våra vegetariska rätter. Vi utvecklar ständigt våra menyer för att det ska vara hållbara och har som utgångspunkt att välja livsmedel som i odling och förädling har en begränsad belastning på klimatet.

I skolan serveras minst två rätter dagligen. En vegetarisk rätt och en rätt med varierande proteinkälla. En dag i veckan är helt vegetarisk. Ett svinnsmart alternativ kan serveras utöver ordinarie utbud, då skapar måltidspersonalen en ny rätt av mat som blivit över sedan tidigare.

I förskolan serveras en rätt dagligen med varierande proteinkälla. I större förskolor med bufféservering kan serveringen kompletteras med en vegetarisk rätt.

Till maten i skolan och förskolan serveras en grönsaksbuffé, lättmjölk, vatten och knäckebröd med bordsmargarin. Vid soppa serveras även mjukt bröd med pålägg.

Måltidsavdelningen arbetar ständigt med att utveckla våra recept och menyer, utifrån synpunkter och nyheter som vi inspireras av. Detta sker i samarbete mellan menyplanerare och kockar. Våra menyer är näringsberäknade för att leva upp till skollagens krav på näringsriktiga skolmåltider och vi följer Livsmedelsverkets riktlinjer samt kommunala styrdokument. Måltiderna ska vara goda, hälsosamma och hållbara samt matcha våra matgästers behov.

Förskolans meny är gemensam för alla förskolor och revideras vartannat år. Skolans meny gäller för alla skolor och revideras löpande. Även äldreomsorgens meny är gemensam för samtliga äldreboenden och revideras löpande.

Målltidsverksamheten har som mål att minimera andelen hel- och halvfabrikat. Generellt har köken större möjlighet att tillaga soppor, grytor, limpor och gratänger från grunden, jämfört med tex köttbullar och biffar. Grytor kompletteras ofta med baljväxter och rotfrukter vilket är positivt för hälsa, klimat och ekonomi.

Barn och ungdomar som äter fisk ett par gånger i veckan, och varierar mellan feta och magra sorter, har lättare att få i sig de näringsämnen kroppen behöver för att må bra. I skolan och förskolan serveras fisk en till två gånger i veckan och vi försöker skapa en variation av vilka fiskrätter som serveras. Fiskpinnar och inbakad fisk serveras mer sällan eftersom dessa produkter oftast innehåller liten mängd fisk och stor mängd panering samt högre andel fett på grund av fritering eller stekning. Fisken som serveras ska vara MSC- eller ASC-märkt.

Det serveras en grönsaksbuffé till alla luncher inom förskola och skola. För att grönsakerna ska tilltala matgästen och ge ett bra näringsintag behöver vi variera vilka sorters grönsaker som serveras mellan bladgrönt, kålsorter, rotfrukter och salladsgrönsaker. Majoriteten av grönsakerna som serveras är i säsong alternativt frysta eller konserverade.

Jämfört med andra spannmål är ris ofta en resurskrävande gröda med högre klimatpåverkan än exempelvis potatis, pasta eller matgryner. På grund av detta är antalet serveringar av ris begränsade. I stället för ris har vi valt att i större utsträckning servera svenska gryner som är mer näringsrika. Inköp av svenska gryner främjar också inhemsk livsmedelsproduktion. När gryner serveras finns även kokt potatis som alternativ.

Äter man varierat och från alla livsmedelsgrupper är det enkelt att få i sig tillräckligt med protein. Måltiderna som serveras är planerade och näringsberäknade för att uppfylla näringsrekommendationerna.

Mat med mycket tillsatt socker innehåller ofta lite näring. Barn och ungdomar får generellt i sig för mycket socker vilket kan orsaka, övervikt, dåligt näringsintag och försämrad tandhälsa. Därför ska vi inte servera sockerrika livsmedel till frukost, lunch eller mellanmål. Detta gäller även vid högtider, avslutningar och utflykter. I en välplanerad meny kan däremot sockerrika tillbehör som ketchup, senap och sylt serveras när de är en självklar del av maträtten.

Maten ska tillagas så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. I kommunen finns både tillagningskök och mottagningskök. Huruvida maten lagas på plats beror på förskolan eller skolans storlek samt lokalernas utformning och kapacitet.

Måltidsverksamheten har som mål att minimera andelen hel- och halvfabrikat och istället laga så mycket mat som möjligt från grunden. Förutsättningarna för att laga mat från grunden varierar mellan köken, beroende på exempelvis antal tillagade portioner och utrustning.

Mellanmål serveras till alla barn i förskolan och till elever som går på fritids. Mellanmålet ska innehålla en bra proteinkälla, spannmål i någon form, frukt eller bär, grönsaker och mjölk. Det serveras olika former av mellanmål för att skapa en variation så att det inte är lika alla dagar. Exempelvis kan det serveras smörgås och mjölk, smoothie och smörgås eller yoghurt med granola och bär.

Till frukost, lunch och mellanmål serveras Nyckelhålsmärkt bordsmargarin. Bordsmargarin märkt med Nyckelhålet får bara innehålla en begränsad mängd fett och salt samt har en mer hälsosam fettfördelning.

För att främja goda matvanor så bör intaget av mättat fett minskas. Det innebär att vi väljer magra mejeriprodukter och att lättmjölk serveras. Lättmjölk innehåller lika mycket näring som en fetare mjölk, men mindre mängd mättat fett.

Pedagogisk måltid innebär att personal inom skola och förskola äter tillsammans med barn och elever och förmedlar en positiv syn på måltiden och agerar som en god förebild i måltidssituationen. De pedagogiska måltiderna ska bidra till ökad medvetenhet bland matgästerna, till exempel när det gäller matsvinn och hälsosamma måltider.

Vi utformar våra serveringar så det ska vara smidigt och gå snabbt för matgästen att ta för sig av maten. Lunchen i skolan ska serveras mellan klockan 11.00 och 13.00. För att undvika köer och skapa en lugn miljö i skolrestaurangen arbetar vi tillsammans med skolans schemaläggare i syfte att skapa en spridning av klasserna under lunchserveringstiden.

Vi är alla överens om att det är kostsamt för miljön, klimatet och plånboken att slänga mat. Att skapa trivsel och minska stressen i skolrestaurangerna samt främja samverkan mellan skola och kök ger goda förutsättningar för att minska matsvinnet.