Röding (Salvelinus alpinus)

Tre stycken Rödingar som ligger upplagda på en sten.

Rödingens mest karaktäristiska kännetecken är dess bröst-, buk- och analfenor som är röda med en vit kant, vilket är särskilt påtagligt i samband med lektiden. Rödingen är en laxfisk och har därmed också en fettfena bakom ryggfenan.

Maxstorleken för röding i Sverige är cirka 10 kg. I Sundsvall är maxstorleken cirka 5 kg. Vanlig storlek är 0,3-1 kg.

Rödingen är en utpräglad kallvattenart och förekommer inte naturligt i Sundsvall. Utsättning av röding sker i ett stort antal vatten. För mer information, se Utsättningsvatten samt Put and Take vatten. Naturlig reproduktion förekommer endast i fåtal sjöar. De vanligaste stammarna som sätts ut härstammar från Hornavan, Torrön och Håckren.

Röding leker vanligtvis på stengrund i sjöar med lämpligt bottensubstrat. Leken sker på hösten i september/oktober. Rommen kläcks på våren och ynglet börjar att äta, i huvudsak chironomidlarver och små kräftdjur (djurplankton), när gulesäcken (näringsreserven) är förbrukad. De flesta rödingraser lever hela sitt liv i sjön. Födan består mestadels av plankton och insektslarver, men äter även småfisk. Hornavanrödingen som är vanlig i utplanteringsvatten är fiskätare.

Röding kan fångas med spinn/haspel, flugspö eller mete. Rödingen är en kallvattenfisk och det mesta fisket sker vintertid med pimpelspö. Rödingen är också lynnig och kan vara mycket svårfångad. Lämpligaste fiskemetoden är i hög grad beroende av årstid och vattentemperatur.

Grundregeln är att vid kallare vatten är det oftast lämpligare att fiska betet långsamt, eftersom fisken då inte vill slösa energi på att jaga ifatt ett bete. I vissa fall kan rödingen vara mycket selektiv i sitt födoval, exempelvis i samband med sländkläckningar. Vid sådana tillfällen brukar det endast vara flugfiske som fungerar. En annan grundregel är att var mycket försiktig så att man inte skrämmer fisken. Röding är mycket skygg.

I princip går det att fiska röding nästan året runt. Det brukar dock vara svårt att få rödingen att hugga sommartid när det är varmt i vattnet. Kring midsommartid kläcker den stora dagsländan Ephemera vulgata (Rocken) och då brukar även den stora rödingen vara igång. Kläckningarna är temperaturberoende så tidpunkten varierar år från år och från vatten till vatten.

Vilka beten som är lämpliga att använda varierar beroende på vattentemperatur, årstid och typ av vatten m.m. Den vanligaste fiskemetoden är pimpelfiske och då används rödingblänken med maggots, mormyschka eller små balanspirkar. Vid spinn/haspelfiske är det små skeddrag och spinnare i vikter mellan 5 och 10 gram som används mest.

Vid flugfiske är det insekternas aktivitet som avgör vilka flugor som fungerar. Sportfiskebutikerna brukar kunna ge bra tips. När det gäller mete fungerar både bottenmete och flöte, beroende på årstid och fiskens aktivitet. När det inte nappar, använd din fantasi och prova gärna något nytt. Det kan ofta löna sig.