Havsöring (Salmo trutta)

Havsöring kan vara svår att skilja från lax. Vilka skillnader som finns finner du nedan inom utseende.

Till skillnad från laxen är Havsöringen grövre och stjärtspolen är bredare vilket gör det betydligt lättare att lyfta en lax i stjärtspolen än en havsöring. Havsöringen har fler fläckar på gällocken och fläckar både ovanför och nedanför sidolinjen jämfört med laxen som har färre fläckar och dessutom endast ovanför sidolinjen.

Laxens stjärtfena är mer urringad än havsöringens. Laxen har små tänder längs hela plogbenet (övre gommen) medan havsöringen har på ett ställe. Förekomsten av hybrider (korsningar) gör att det ibland kan vara svårt att med säkerhet artbestämma lax och havsöring. Förekomsten av hybrider är såvitt man vet inte så stor i varken Ljungan eller Indalsälven.

Maxstorleken för havsöring i Sverige är cirka 15 kg. I Ljungan har det fångats havsöring på drygt 12 kg på spö. I Ljungan är havsöring över 5 kg förhållandes vanligt. Normalt väger havsöringen mellan 1-3 kg. I Selångersån och Ljustorpsån finns bra bestånd av havsöring och även här är chansen god att fånga havsöring över 5 kg, och även här väger havsöringen oftast mellan 1-3 kg.

I Sundsvall finns naturreproducerande havsöring i nedre Ljungan, det vill säga från mynningen i havet upp till Viforsens kraftverk. Havsöring finns även i Selångersån, Ljustorpsån och Indalsälven. I Indalsälven upprätthålls beståndet med utsättningar av havsöringssmolt. I Ljungan sker också förstärkningsutsättningar av havsöringssmolt. Se älvar samt kustmynnande vattendrag för mer information och rekommendationer om bra fiskevatten.

Lekmogen havsöring vandrar upp i strömmande vatten under sommaren/hösten för lek senare på hösten. I Ljungan sker leken från mitten av oktober till en bit in i november vid en vattentemperatur av 4-6 grader, medan leken i de mindre vattendragen som Selångersån och Ljustorpån sker i slutet av september till mitten av oktober.

Havsöringen gräver ned den befruktade rommen i gruset, och för att rommen ska syresättas tillräckligt är det noga med rätt strömhastighet och bottensubstrat. Havsöringen nyttjar till skillnad från laxen ofta mindre biflöden för lak. Efter leken övervintrar havsöringen och vandrar tillbaka till havet på våren. Rommen kläcks i maj och ynglen börjar att äta, i huvudsak insektslarver, när gulesäcken (näringsreserven) är förbrukad.

Ynglen växer upp i älven/ån 1-3 år innan den som smolt (unglax) lämnar vattendraget och vandrar ut i havet. Ynglen blir smolt genom en fysiologisk process, som bland annat innebär att fisken blir blankare, utvecklar förmågan att tåla saltvatten samt växer snabbare. Smolten vandrar ut i maj månad när vattentemperatur och vattenföring är lämplig. Smolten är cirka 15-20 cm långa. Smolten vandrar sedan ut i kustområdet där den huvudsakliga tillväxten sker.

Normalt söker havsöringen upp strömmande sötvatten till hösten även om den inte är lekmogen (så kallad gallfisk). Havsöring söker sig även upp i strömmande sötvatten några veckor under våren för att sedan återvända till kusten när vattnet blivit för varmt (8-10 grader). Födan består av strömming, tobis, spigg och kräftdjur. Tillväxten är snabb och havsöringen väger 0,5-0,7 kg efter 4 månader i havet, 1-1,5 kg efter 15 månader och 2-3 kg efter 3 somrar i havet.

Havsöringen kan fångas med spinn/haspel och flugspö. Lämpligaste fiskemetoden är i hög grad beroende av vattenföring och vattentemperatur. Grundregeln är att vid kallare vatten är det svårare att få havsöringen att stiga till ett bete och då kan det vara lämpligt att fiska djupare. När vattnet är högt söker havsöringen strömlä och då kan fisken hittas nära land. Havsöringen är mycket skygg och det är viktigt att vara försiktig så att inte fisken blir skrämd.

I Ljungan finns det havsöring i älven nästan året runt. Det är bara när vattnet är som varmast under sommaren som vuxen fisk saknas. Det går att fiska hela vintern såvida inte sträng kyla gör fisket svårt. Säsongen begränsas dock av att havsöringen är fridlyst under lektiden, i Ljungan mellan den 15 oktober till och med 15 november, i Selångersån och Ljustorpsån från den 15 september till och med 14 oktober. I Indalsälven är fiske tillåtet året runt. Bästa tiden för fiske av havsöring är mellan april-maj och september-november.

Vilka beten som är lämpliga att använda varierar beroende på vattentemperatur och vattenföring. Vid spinn/haspelfiske är det skeddrag i vikter mellan 20 och 40 gram som används mest i Ljungan och Indalsälven. I Selångersån och Ljustorpsån räcker det med beten i vikter 5-10 gram. På betet brukar silver, koppar och blått vara bra färger. Fiske med spinnfluga brukar fungera bra när bottnen inte är alltför ojämn. Flugor med inslag av färgerna svart, brunt, rött, orange och blått fungerar, och om vattnet är grumligt fungerar flugor med mer färg, som till exempel orange och rött. När det gäller fiske efter blank havsöring (gallfisk) så brukar orange tubflugor vara bäst. Ett tips är att även prova flugor med inslag av gult, rött eller blått.